Tänk om…

…livet och världen var som en bra popskiva. Ibland kunde man snurra 45 varv per minut och ibland 33. Lagom variation. Eller som en bra popklubb. Det hade jag gillat. Snällt, enkelt och lite lagom pretto. Det spelar ingen roll om man kan dansa eller inte. Ibland blir nån för full och gör bort sig, men det gör inget.

Ikväll räddades jag återigen av måndagsölen.

Och tidigare idag var jag och fikade. På ett riktigt hippt och fräckt fik. Inte ett konditori. När skedde det senast? Jag föraktar ju fikakulturen. Är jag på väg rakt in i madness?

 

Blev lite uppåt igen av Cosy-Mattias’ gig-lista och Mikael Carlssons idé på Kalle Anka-serie.