söndag 28 november 2010

Egypten. Skoj.

DSC02908

Dagens “video”: Jenny Wrangborg - “Löftet (Avanti Video RMX)”

Igår tilldelades poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg Kommunistiska Partiets kulturstipendium till Ingmar “Spingo” Nilssons minne vid en progressiv kulturgala i Jönköping. Väldigt glädjande då hennes debutsamling Kallskänken från i våras fortfarande är årets bästa läsning. (Läs min recension från Proletären). Boken finns nu också som ljudbok, läs mer om den och lyssna på fler smakprov här.

För  jävla bra den här dikten alltså…

lördag 27 november 2010

Ikväll: Pop Songs på Debaser Malmö. Live: Kisses (US) + Tonto.

Jag och Sara är tillbaka med vår Pop Songs-klubbDebaser i Malmö ikväll. Live spelar amerikänska Kisses och Tonto. I DJ-båset gästas vi i afton av Gustav från Gentle Touch. På Facebook står det så här:

Kisses är en duo från LA som inkluderar Jesse Kivel från popbandet Princeton och hans flickvän, författaren & modebloggaren Zinzi Edmundson. Eftersom svenskar från Jens Lekman till The Tough Alliance har erövrat marknaden på denna studsiga, vemodiga electro-kissed indiepop de senaste åren är det lätt att känna sig som musiken föddes där, men naturligtvis går rötterna mycket längre tillbaka till "the Balearic 80s" och "the AM gol...d 70s". Kisses första singel "Bermuda" slog ner som en blixt bland liknande välljudande band på detta område och ingen kunde motstå deras "breezy light-disco". Första singeln var en luftig sommarlåt och en fin introduktion till bandet och nu i Oktober släpps deras efterlängtade debutalbum "The Heart Of The Nightlife" och beskrivs som: "a late nite version of their sound, as if the day’s beach party later gathered around a bonfire. Saint Etienne push it further into the small hours".

Support är Tonto, fyra desillusionerade romantiker från Stockholm. De gör långsam, poetisk croonerpop med influenser i såväl technon och elektron som shoegazen. Bandet bildades 2009 och gjorde sin första spelning på Landet i Stockholm, sedan dess har de hyllats och älskats av popfolk med god smak. När de spelar på Pop Songs kommer kvartetten att vara utökad med ytterligare tre personer.

torsdag 18 november 2010

onsdag 17 november 2010

Dagens band på Spotify: The Second Band

l_4c82aeaddbb3625036f3892d22fbdc39

Bästa vännerna. Goda grannar. En gång spelade de i vårt mitt vardagsrum. Två gånger spelade de på Sjöhästen. Nu äntligen kompletta på Spotify.

Mickesmygarn, socialdemokratin och Weeping Willows. En berättelse i två akter. Med musik i pausen.

Onsdagskvällen tar oväntade vändningar. Först Facebook-postar Dror Feiler länken till debattartiklen “Ta strid för en god kapitalism” som s-märkte journalisten Björn Elmbrant och förre Metall-pampen Göran Johnsson (säkert utan större svårigheter) lyckats få publicerad på högerorganet Svenska Dagbladets debattsida. Debattörerna får mig att spy. Spy över vad som blivit av svensk arbetarrörelse och vad dess så kallade företrädare klämmer ur sig:

2010-talets näringspolitik handlar inte i första hand om att staten ska driva företag, utan om att trygga växande företags växtkraft, genom mer av såddkapital och långsiktigt statligt riskkapital, eftersom de så kallade riskkapitalisterna inte vill ta risker och är kortsiktiga.

Vi menar att Socialdemokraterna måste släppa idén om att återinföra förmögenhetskatten. Det kanske är att svära i kyrkan, men man måste kunna bli förmögen på att starta nya växande företag, till exempel familjeföretag i Sverige, eftersom den egna förmögenheten är en förutsättning för att stå fri från kortsiktiga vinstintressen och spekulanter, och få företagen att växa.

Finanskrisen och valnederlaget har öppnat ett fönster för Socialdemokraterna att bryta upp från det förflutnas fördomar om företagsamheten. Det är en uppgift för vänstern att slåss för den goda, långsiktiga kapitalismen, innan fönstret slår igen och allt återgår till det gamla med nya bubblor och nya kriser.

Jag brukar ibland säga att jag innerst inne nog egentligen är sosse. Eller att jag gärna skulle vilja vara sosse, en sån som min farfar var. Men att den reformistiska delen av arbetarrörelsen totalt visat sin handlingsförlamning och därmed meningslöshet efter det att arbetsköparna och dess organisationer insett att samförstånd inte behövs för att säkerställa profiterna. Till alla er jag sagt detta; förlåt. Förlåt. Förlåt! Visst finns det många ärliga och hedersvärda socialdemokrater kvar i detta land, men ni räcker inte till. Gör som jag, bryt länkarna som bojar era lemmar samman med såsseförlorarna och kom med i den del av vänstern som inte ser “den goda, långsiktiga kapitalismen” som historiens slut. Den del som istället ser kampen mot alla former av kapitalism - och för socialism - som vägen mot frihet, jämlikhet och syskonskap.

Här hade inlägget kunnat varit slut, men samtidigt som jag läst färdigt artikeln och spytt upp spanska kockens baconinlindade kycklingfiléer så ser jag en annan Facebook-postning. Det är en Spotify-länk till Weeping Willows låt “So It’s Over”. Jag klickar och lyssnar. Tänker att fan vad jag älskar den här plattan, trots att det gör ont överallt när man lyssnar på den. Men Elmbrant och Johnssons svek har tyvärr inte lämnat mitt inre tillsammans med de vomerade matresterna. Deras svek ger texten en ny mening. Låten blir till en uppgörelse mellan mig och socialdemokratin. Den socialdemokrati jag som sagt nånstans djupt inom mig känt nånting för. Men. Det är över nu. Fett över. Imorgon är en annan dag. Då ska solen stråla mera klar.

So it's over
It's over and gone
I'll have to leave you for good
'Cause this can't go on
And tomorrow must be another day
I know I will have no regrets
'Cause I can't stand to stay

Bonusläsning: Proletärens senaste ledare kommenterar Mona Sahlins avgång och socialdemokratins förfall mycket insiktsfullt.

Fibban#11 2010

Efter en tids frånvaro medverkar jag nu åter med material i Folket i Bild/Kulturfront. I senaste numret har jag gjort en kortare intervju med dramatikern Johanna Emanuelsson som ett litet extramaterial till det pjäsutdrag av henne som publiceras i samma nummer. Omslagsbilden med Johanna är tagen av Eva Wernlid på Gärdet i Stockholm vid Torsten Fridhs monument Protest.

tisdag 16 november 2010

Dagens video: White Town – “Cut Out My Heart”

Första smakprovet från kommande albumet från Jyoti Mishra’s musikaliska projekt White Town som planeras släppas i det tidiga 2011.

I samband med att Club King Kong stod värd för den officiella förfesten till den gångna sommarens upplaga av Cosy Den-festivalen så lyckades vi boka in Jyoti som gäst-dj. Grymt var det.

SAM_0838

Vid samma Sverige-besök han också göra ett framträdande för Stockholm Boat Sessions med en akustisk version av en av mina favoriter - “Death In Kettering”:

Och nu såg jag på hemsidan hanses att det också fanns en liten duett-video där Jyoti repeterar sin stora hit “Your Woman” tillsammans med Elizabeth från bästa Allo Darlin’

Tisdag.

Jag är hög på kodein. Spanska kocken är tillbaka i köket. Snart drar jag till Afrika. Tjoho.

DSC02898

måndag 15 november 2010

Dagens video: Museum of Bellas Artes - “Days Ahead”

      Det känns som nåt stort är på gång. Och jag som inte kommit över den förra:

För att inte tala om den moderna klassikern:

Här finns hemsidor: http://www.force-majeure.se/ och http://www.myspace.com/museumofbellasartes

Lördag.

73740_462725917664_534937664_5861809_1461219_n

Det var en fantastisk lördag. Den var så fantastisk att återkommande ångestattacker sköljde över mig för att jag var rädd att jag inte skulle hinna ta in allt det fantastiska. Bajen loosa, men uppladdningen och inramningen av tidernas cupfinal var bättre än bäst. Och Håkan-konserten…det finns inte ord att beskriva den. Jag grät tre gånger. Alla låtarna handlade om mitt liv. De handlade om hon den gamla. Om hon den nya. Om allt som varit och om allt som komma skall. Det var så mycket känslor igår att jag kände mig mättad. Mättad på liv. Mättad på musik. Mättad på allt. Men ensamheten fick mig att resa mig från spåret och ta tvärbanan mot nya jaktmarker. Mot ensamhetens undergång.

Åh, ensamhet…

onsdag 10 november 2010

Nu: Club King Kong @ Södra Bar. Resident DJ-night + live: ingenting.

Det blir ett litet annorlunda CKK denna gång. För första gången i vår femåriga historia anordnar vi en kväll helt utan livemusik. Istället tänker residenterna Smygarn, Skägget och Vargkiddet vara extra noga i sina val av skivor och bjuda er på den bästa, hippaste, sjukaste musiken ni hört. Sånt ni bara gått och längta efter att få höra.

Som vanligt är det fri entré så det räcker att du är 18 år fyllda för att få delta i arret.

Vi ses!

PS. Tro inte att vi slutat ge er den bästa livemusiken. Den 15/12 ställer vi två feta band på scen. Mer info om det inom kort. DS.

Live footage:Picture 0228

tisdag 9 november 2010

Tisdag.

Dagen gick i slaskets tecken. Sprucket revben konstaterades av läkare i norrort. Värken förpassade mig till konstant kassatjänst. Värktabletterna fick henne att kalla mig bitter (Jag bitter? Det måste vara tabletterna!). Men filmen var väldigt bra. Och som tur är finns det alltid korv.

DSC02872

Lördag. Metafoto.

74225_10150308649640019_781780018_15893147_794294_n Kredd till Acke W och Micke H.

Arkivbilden: Fastbo, 2010-06-14

SAM_0642

fredag 5 november 2010

Fredag.


Brill-brill. Koff-koff. Skjort-skjort. Gubb-gubb. Rock-rock.

TV.

Min TV gick sönder här om dagen. Jag tror det var i tisdags. Tur då att premiären av nya Grotesco-säsongen tjyvsänds redan imorgon på nätet. Ordinarie sändningstid är måndag. På SVTs humorsite kan man redan nu se några korta klipp från nya säsongen. Men jag peppar med två favoriter från förr.

onsdag 3 november 2010

En onsdag på jobbet.

Förut jobbade jag på en mindre butik inom samma kedja. Där var det lite lugnare än den så kallade flaggskeppsbutiken som jag numer jobbar i. Då fanns det tid för bus och skoj på arbetstid. Och ibland blev det till och med tråkigt för att det inte hände nåt alls. Idag vid ett av mina kassapass kom jag mitt i all hets och stress att tänka på ett skoj vi brukade köra när vi hade lite tråkigt. Vi böt ut ordet “rör” mot “röv” i olika rörfirmors namn. Klassiker som Rövknektarna, Allt i röv och Rövsnabben dök upp i skallen. Plötsligt störs min hastiga dagdröm. Snett-framåt-höger står en rörmokare med en kundkorg full med rörkopplingar av olika sorter och slag. “Firma?” frågar jag. “Håkan Hellströms Rör AB”, svarar han. ‘Nuff said…

HKAN_P~1

Imorgon är det torsdag. En ny spännande dag i grossbranschen.

tisdag 2 november 2010

Mer bilder.

Den alltid så trevlige King Kong-stammisen Mattias Millbro (som också stått på scenen tillsammans med The Big Picture på Sjöhäst-tiden) hade också kameran med sig i fredags. Ett urval:

DSC_3470 DSC_3555 DSC_3565 DSC_3591 DSC_3636 DSC_3649 DSC_3653 DSC_3657 DSC_3677   DSC_3705 DSC_3707 DSC_3716 DSC_3718 DSC_3744

Bevarat för framtiden.

Gimme Indie var också på plats i fredags och sände konserterna direkt ut i internetsetern över hela världen. Jag vet att folk satt och lyssnade i Italien (bloggbevis här) och i Norge. Och säkert på massa andra ställen. Konserten med Suburban Kids kan man lyssna på i efterhand här. En liten webbkamera hade de med sig också. Den fångade upp följande:

Musikbloggen 520 var också på plats. Med kamera och allt. Se bilder från SKWBN-spelningen här och Vit Päls-spelningen här. Två smakprov:

For en kväll.

Idag är det tisdag. I fredags var det fredag. Det börjar sjunka in. Club King Kong firade sin femåriga existens. Det var magiskt. Vi hade snackat om att försöka boka nåt hippt och modernt från Storbritannien som säkert skulle dra massor med folk. Men vi ändrade oss och bjöd in de två svenska band som gjort de bästa spelningarna på gamla goa Sjöhästen (här och här). De banden råkade också vara de band som vi tycker är typ bäst i hela världen. De råkar dessutom vara väldigt nära och kära mig personligen. När Suburban Kids With Biblical Names rev av "Guns N' Ammo" som andra låt hände nåt inom mig. Jag kände en känsla som jag inte hade känt på väldigt länge; ren och skär lycka. Känslan av att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. Där inga problem fanns. Där fokuset låg på det som skedde i just denna stund. Sen blev det bara bättre. "Subban" var så där snoräckligt bra-bra, det var kanske inte lika svettigt och galet som spelningen på Sjöhästen eller på Garage i Oslo. Men det var så tajt och rätt. De nya låtarna funkade skrämmande bra och överträffade de gamla godingarna. Sen kliver Vit Päls på. För nionde gången i år såg jag dem live. För nionde gången i år stod jag framför scenen och kallade dem för världens bästa band genom tiderna. För nionde gången i år vill jag se dem snart igen. Sen tog Get Dancy! över och bjöd på ett perfekt King Kong-dansgolv. Inom mig insåg jag att både Stockholm och Oslo är mina hemstäder.

Och alla var där kändes det som. Norrmän, finnar, partikamrater, f.d. partikamrater, Fibbare, brynäsare, hammarbyare. Alla vänner och alla vänners vänner och vänners syskon. Massor av folk som spelat hos oss under åren. Kollegor och vänner från andra klubbar. Massor av stammisar. Och säkert 300 personer som jag inte hade en aning vilka de var. Och alla var där för att King Kong hade ordnat festen. Det finns fan inte en lokal i den här stan som vi inte fyller. Ge oss världens största sfäriska byggnad för en kväll och vi fyller den. Jag lovar. Det här kommer jag leva på länge.

Fem år. Jag trodde aldrig vi skulle stanna så länge. Hur toppar vi det här? Alla vill se dig falla nu Club King Kong.

Efterfestandet blev dock något av ett antiklimax. Patricia levde inte upp till sitt rykte. Men den perfekta avslutningen på den fantastiska kvällen var ändå att jag mötte Anders Eldeman inne på urinoaren klockan kvart i fem. Sen tog jag en taxi hem. Där låg fyra små norrmän och sov sött. Det här kommer jag leva på länge. Tack som Sören till alla inblandade och alla som kom. Och alla som gjort det möjligt för oss att över huvud taget fira fem år.

Anders "DJ Lilla Vargen" Hemmingson fotade kvällen:

39552_451212887262_580237262_5599691_2854508_n  67211_451212832262_580237262_5599687_7905674_n 67558_451212612262_580237262_5599674_1410405_n 40728_451212357262_580237262_5599671_5647377_n71904_451212817262_580237262_5599686_5853179_n 72216_451212917262_580237262_5599692_6467038_n 72762_451212957262_580237262_5599694_7152353_n 72780_451213027262_580237262_5599698_1035699_n 73081_451212407262_580237262_5599672_1991067_n 73099_451212797262_580237262_5599684_5019207_n 74061_451212987262_580237262_5599696_6069231_n 33657_451212852262_580237262_5599689_7708466_n75598_451212742262_580237262_5599679_1636331_n untitled  

Ännu har ingen backlash kommit. Men en viss ångest har kommit över mig. Ångesten över att jag inte fick visa upp detta för de jag helst ville visa upp det för. Visa hur bra jag kan vara. Att jag faktiskt är bra.