Musikåret 2011: Scrobbling Top 20

Enligt last.fm var detta mina favoritartister 2011:

Enligt samma last.fm har jag i år bara lyssnat på Torkel Rasmusson och Nanne Grönvall. 

Dagens video: Hiawata! - “The Deep End”

Skivsällskapet Sellout! delar ut julklappar i form av bland annat en ny Hiawata!-video, några Hiawata!-mixar och lite annat. I februari kommer en ny Hiawata!-platta.

Detta fick mig att tänka på denna:

Norway.

Om knappt åtta timmar lyfter ett plan genom snöstormen mot Gardermoen. Ombord finns undertecknad. När jag för nån månad sen flög till Barcelona tyckte jag att jag var enormt välförtjänt av en kort semester. Nu handlar det nästan om liv eller död. Jag måste bort från det eländiga helveteshål som givits namnet Stockholm. Här finns bara stress och ångest. I kubik. Man kan säga att jag flyr. Det är inget jag skäms för.

I Norge kommer det hända mycket trevligt, det är jag övertygad om. Följande förutsättningar finns för en fantastisk helg:

Torsdag: Jag tar ett tåg till Moss för att där beskåda en konsert med My Little Pony (klicka på länken och lyssna på deras färska julsång “The Closest I Can Get”). Jag har faktiskt varit i Moss en gång förut. Då låg jag i min mammas mage och vi besökte bland annat ett hemsökt hus.

My Little Pony.

Fredag: Ytterligare en My Little Pony-konsert. Denna gång på Parkteatret i Oslo och denna gång tillsammans med bl.a. The Little Hands of Ashpalt (också här finns en färsk julsång; “Season Cyclics”). Efter konserterna spelar jag skivor. Så här skriver Parkteatret på sin hemsida (jag rodnar):

En nydelig fin førjulskonsert med både My Little Pony, The Little Hands of Asphalt og Koret! Helt klart en fabelaktig trivelig kveld. My Little Pony og The Little Hands of Asphalt har begge bidratt på nylig utgitte "Oslo 2"; en samling ny og uavhengig pop gitt ut på Spoon Train Audio. Etter konsertene blir det ellevill dansing på lillescena med verdens beste DJ, nemlig Micke "Smygarn" Andersson fra Club King Kong i Stockholm! Halleluja

Lördag: Mera konserter. Denna gång på Revolver där IndieOslos Julefestival går av stapeln. Live spelar bl.a. Hiawata! och Cold Mailman. Och undertecknad träffas åter i DJ-båset.

  Hiawata! live i Oslo i augusti. 

Det lär ju bli kjempegreit. Det enda jag oroar mig för är att komma hem igen. Då väntar julen från helvetet.

Klem!

Oslo.

I somras var jag i Oslo. Det var roligt. Bland annat var jag på en bokreleasefest. Det finns det bevis på:

Roskilde på Gloria Flames from Flamme Forlag on Vimeo.

Boken hette Roskilde. Det var en festivalskildring av Linn Strømsborg som Flamme Forlag gav ut. Skulle gärna läsa den, men 249 norska är inte direkt studentanpassat. Flamme har också en singelklubb, inte skivor eller dating, utan tunna böcker som man kan prenumerera på. Det gillar jag.

På releasefesten bestod underhållningen (som ni sett i klippet) av en minifestival. Fyra band spelade på en timme. Två var bra, Hiawata! och My Little Pony. Ett var ok. Och ett var uselt. Jag brukar inte slänga mig med sågningar, men bandet Tim var verkligen klassiskt dåliga. Trots att de var författarens favoritband.

Jag fotade lite med min mobil:

Tisdag.

Har jobbat idag. Och sett en Wes Anderson-film på statstelevisionen. Och lyssnat på norsk pop. Och ätit frukt, nötter och halstabletter. Har tydligen en tenta på torsdag.
Vad är meningen?

En liten historia ur mitt jättelånga liv:
Jag jobbade sedan ett drygt år på ett lager i ett industriområde i Hagsätra. Jag trivdes som få. Det var ett skönt gäng på lagret, jag minns fortfarande vad alla hette. Jag hade truckkort, blåställ och stålhättor och jag var skyddsombud. Jag var 21 år gammal och den idag skrattretande lönen räckte till allt jag behövde, skivor och fest. Livet lekte.
   Det var en sensommarmorgon.  Jag stod vid Älvsjö station och väntade på buss 143 mot Högdalen. Plockade en Metro. Där stod att Aaliyah hade omkommit i en flygolycka. Jag hade hennes självbetitlade skiva på vinyl hemma. Hon var född samma år som jag.  Jag minns att jag grät. Det borde varit jag…

Lite musikaliska tips.

My Little Pony - “Capital of Norway” (mp3)
Ytterligare en bra låt om Oslo (en annan tipsade jag om här). Med den här Belle and Sebastian-doftande låten (producerad av Sjur Lyseid från The Little Hands of Asphalt), som jag nynnade på i Oslo en hel vecka nästan, höjer de förväntningarna på nästa album som kommer spelas in efter jul. Låten kommer ingå i Spoon Train Audios kommande samlingsskiva Oslo 2 (som också kommer innehålla material med Einar Stray, The Little Hands of Asphalt, Yoyoyo Acapulco, Nomber 5s och Hiawata!).  Så här såg det ut när min kamera fångade ponnysarna när de framförde “Capital of Norway” på tjusiga Parkteatret i Oslo i augusti:

 

The San Marinos (MySpace)
Gamla King Kong-bekantingarna The San Marinos har lagt ut några nya låtar på sin MySpace. Klicka er dit för lite färsk och härlig twee.

 

 [ingenting] - “Halleluja!” (mp3)
Det nya albumet Tomhet, idel tomhet släpptes igår och är makalöst bra. Från skivbolaget Labradors hemsida kan du beställa skivan och ladda ned singeln “Halleluja!”. Jerry Boman filmade låten på tisdagens spelning under Liljeholmsbron. En annan fin låt från nya skivan är “Dina händer är fulla av blommor”:

 

Top Sound - "A matter of precision"/"Francophilie” (mp3-singel)
Denna digitala gratis-singel släpptes av Friendly Noise i augusti. Inte färskaste färsk alltså. Men imorgon spelar de sin smäktande bossa-indiepop hos barklubben Pompediposse på Strand runt 22.00 (fri entré). Ses där!

 

När det nu är musik det handlar om så kan jag inte låta bli att sprida denna hemska bild vidare som Johan la ut tidigare ikväll:

Sen var Krukan med i Hype i SVT också. “Den inre resan går vidare” eller nåt sa han när han berättade att han skulle till Österlen i helgen och testa yoga. Hjälp!

Onsdag.

På dagarna skriver jag om popmusik och TV-program. På nätterna skriver jag om mig själv. Men så är det väl. I mörkret kryper svärtan ut ur arken och sätter sig i skallen. I bröstet.

Träffade Bobby på tunnelbanan på väg hem för nån timme sen. Det var länge sen jag träffade honom på hemmaplan. Fick mig att tänka på hur annorlunda allt är nu. För mindre än ett år sedan var Högdalen allt jag ville. Här fanns grannar jag tyckte om. Ett centrum med all nödvändig service. Jag var stolt över att trivas i förorten. Det blev ett statement. Man kunde vara lycklig och ha en medelklasskarriär och fortfarande bo nästan längst ut på tunnelbanelinan. Södermalm och/eller Vasastan behövde mig mer än vad jag behövde dem.

Men nu är allt så annorlunda. Jag älskar fortfarande min förort och står fast vid samma statement. Men det är inte med samma enkla självklarhet. Centrum förvandlas mer och mer till ett centrum för kommers framför service. Bråken blir fler, poliserna blir fler och bråken blir fler. De trygghetsskapande grannarna försvinner en efter en. Först flyttade Simon, i söndags flyttade han från våningen under och tre fjärdedelar av Bandhagen-ligan har lämnat stadsdelen.

Några utländska vänner som sov över i salongen förra sommaren uppfattade tydligen mitt liv som något eftersträvansvärt. Jag närmade mig mogen ålder. Jag hade massor med böcker och skivor. Jag var glad i hågen. Och det stämde ju. Då. Nu har jag lärt mig att livet växlar som årstiderna. Men tyvärr verkar klimatförändringarna göra att årstiderna inte längre följer sitt vanliga kretslopp. Ur led är rytmen, och världen.

Innan jag träffade Bobby hade jag varit på en hotellbar och sett Theodor Jensen spela fyra låtar för att fira att han släppt en ny skiva. Han blandade och gav. Låt tre var väldigt bra. Låt fyra var det mest förvånande och mest underliga jag hört på länge.

Kvällens höjdpunkt var dock när jag för första gången i Sverige (i alla fall utanför leiligheten min) hörde den grymma låten “Valley Boys” med Oslo-fyrerna (fyrarna?) Hiawata. Thank you, Mr DJ!

Nu trycker jag på publicera. Sen inmundigar jag lite nikotin och alkohol på ballen och tittar på den glittrande fasaden och försöker begripa vart jag är på väg och vad Norge egentligen gjorde med mig. Sen sover jag. Sen vaknar jag. Och diskuterar Fredric Jamesons teorier om den postmoderna estetiken. God natt och god morgon, som Tore Berger sjöng.