lördag 31 oktober 2009

Visselkonstnär.

Dagens version av Melodikrysset var lite knepigt. Men med lite tur och fusk fick jag ut det till slut. Man får egentligen inte googla men Anders kan omöjligen kräva av mig att jag ska känna till brittiska visselkonstnärer från 50-talet. Men nu känner jag till en i alla fall. Ronnie Ronalde, som var och fortfarande är i en klass för sig vad gäller visselkonst. Ingen ton eller fågelläte verkar honom främmande. Dessutom är han en hejare på att joddla, något han studerade i Schweiz i slutet av 40-talet. Under 50-talet la han världen under sina fötter, och var tydligen ett stort namn även i Sverige. I Storbritannien hade han sitt egna radioprogram The Voice of Variety som var så populärt att flera extra sekreterare fick anställas för att kunna svara på alla beundrarkorrespondens. En fan-tidskrift kom två gånger om året och hade som mest en upplaga på 55 000 exemplar. I USA hotade han Frank Sinatra och Dean Martins dominans på skönsångarmarknaden. Redan 1949 fyllde han Radio City Music Halls 6 000 stolar varje kväll i tio veckor och han kom att göra över 1 000 konserter i den lokalen. Ronnie lever och verkar fortfarande, nu boende på Nya Zeeland. Därifrån skriver han också på sin kommande bok; ett uppslagsverk om vissling. (Källa: Wikipedia)

Vilken hjälte.



Nu går jag till centrum. Sen åker jag till jobbet. Sen går jag ut och dansar.

fredag 30 oktober 2009

Fredag.

Försöker få igång rutinerna. Har städat och donat hela dagen. Men vems rutiner är det jag försöker få igång. Känns som jag söker återskapa forna glansdagar. Det är nya tider nu, Mikael. Nya tider kräver nya åtgärder.

Men när det inte ens är kul att lyssna på Karl Gerhard ensam…

Nu skiter jag i att dammsuga. Och går på teater istället. Kanske kan jag hitta tillbaka till scenkonsten igen. Skulle gärna få in den i mina rutiner igen. Även om den fortfarande skrämmer mig och ger mig dåliga vibbar. Men det är ju Halloween. Bu!

Gillart!

Ett litet techno-avbrott bland örhängena. Spela den så högt att grannarna bankar. Då är den som bäst.

Fann videon i premiärnumret av Friendly Noise’s journalistiska skapelse. Läsning rekommenderas.

Grötlunch.

Med Eldeman och alla de gamla tjommarna. Brita! Thory! Lasse D! Cacka! Karl Gerhard! Ulla B!

Da Capo! Thory3  

Det är en underbar fredag. Jag äter gröt, städar och går i genom Da Capo-arkivet. Bara det inte dyker upp nån Ernst Rolf-låt och pajar allting…

Godnatt.

Finns en best of-skiva på Spotify. Ta den till dig.

Holland.

I Holland kör de mer old school-trance fortfarande. Dagens vackraste.

Tyskland.

Hade glömt den där dansen. Var tog den vägen?

torsdag 29 oktober 2009

Igen.

Nu har dom gjort det igen. Konsertarrangörerna alltså. Krockat ihop grejer:

Jag hatar att behöva välja. Men jag väljer ändå Landet. Jag är ju så svag för smittande tweepop…

8834_156425001740_555666740_3277209_2418177_n

onsdag 28 oktober 2009

Onsdag.

Världens näst bästa fotbollslag; TSV 1860 München spelar i Zweite Bundesliga. Så varför skulle inte Bajen kunna spela i en andraliga?

Superettan, här kommer Bajen!

Grötfrukost.

Med Sibelius.

Tisdag.

Har jobbat idag. Och sett en Wes Anderson-film på statstelevisionen. Och lyssnat på norsk pop. Och ätit frukt, nötter och halstabletter. Har tydligen en tenta på torsdag.
Vad är meningen?

En liten historia ur mitt jättelånga liv:
Jag jobbade sedan ett drygt år på ett lager i ett industriområde i Hagsätra. Jag trivdes som få. Det var ett skönt gäng på lagret, jag minns fortfarande vad alla hette. Jag hade truckkort, blåställ och stålhättor och jag var skyddsombud. Jag var 21 år gammal och den idag skrattretande lönen räckte till allt jag behövde, skivor och fest. Livet lekte.
   Det var en sensommarmorgon.  Jag stod vid Älvsjö station och väntade på buss 143 mot Högdalen. Plockade en Metro. Där stod att Aaliyah hade omkommit i en flygolycka. Jag hade hennes självbetitlade skiva på vinyl hemma. Hon var född samma år som jag.  Jag minns att jag grät. Det borde varit jag…

måndag 26 oktober 2009

Jägarte.

Är lite krasslig i halsen efter Barcelona-trippen. Kurerar med österrikiskt Jagertee. En dryck som består av två delar hett vatten och en del extrakt bestående av svart te, obstler, redigt starkt rom, socker och kryddor som t.ex. nejlika. En dryck som varenda alphytta med serveringstillstånd har sitt eget recept på. En dryck som enligt legenden stärkte skogsproletärer i Tyrolen och Voralberg i deras kamp mot kölden på alpsluttningarna. En dryck som är skyddad av EU som en unik österrikisk dryck. En dryck som hjälpt många brittiska after ski-turister somna i snödrivor. Om det hjälper mot halsproblem vet jag inte, men glad blir man.

Proust!

Gillart!

1. En singel från Makthaverskans kommande, självbetitlade album (släpps 5/11) finns nu att lasta ned från skivbolaget Luxurys hemsida. Gört!

2.  En låt från The Ballet’s kommande album Bear Life (släpps 21/11) finns att lasta ned från deras piratskepp. Den heter “The House on Fire” och lovar gott.

tisdag 20 oktober 2009

Katalonien. Zlatan-land.

Jag packar min väska och lyssnar på Pavement. Jag åker nattbus till flygbussen om några timmar. På fredag ska det bli 20 grader och stor sooooooool. Kan inte tänka mig att nån är värd en liten utlandsvistelse mer än jag.


Barcelona, Freddie Mercury and Montserrat Caballe

Fast helst hade jag åkt till Paris. Men jag är nöjd ändå.

Tidigare ikväll såg jag filmen Lars And The Real Girl. Den var oväntat bra, framförallt hade de väldigt fina kläder. Sen såg jag om Eternal Sunshine Of The Spotless Mind. Den var inte lika fantastisk som första gången. Men Jim Carrey hade fina kläder.

Världens bästa låt.

I somras när jag mådde som sämst spelades den på min lilla jobbradio hela dagarna. Den var jobbig att höra. Jag lät mina trumhinnor blockera den. Nu har jag en radio bredvid sängen (som igår lät mig somna till Mendelssohn – P2!). Där hörde jag den igen. Och den är den bästa låten jag kan komma på. Vilken skulle vara bättre?

Huvud, axlar, knä och tår.

Jag är en vandrande barnvisa. Eller en vandrande förslitningsskada. Det gör ont lite överallt. Inte så man skriker, men tillräckligt för att man ska bli galen.

  • Axlar. Egentligen bara axel. Men den tror jag börjar bli bra för denna gång.
  • Knä. Högra knät är felskapt. Inuti. Knäskålen är hackig på undersidan och vilar inte i sin spilta som den ska.
  • Tår. Förutom konstant nageltrång så har jag börjat misstänka att jag har samma vanskapta stortåleder som min far. Något han nyligen fick åtgärda hos en kirurg. Det klickar och smärtar.
  • Allt detta gör självklart att huvudet blir ganska slitet och sorgligt. Men det är jag ju van vid…

huvudaxklarknarotar 

Nu hoppas jag på att kinden klappen får!

måndag 19 oktober 2009

Mer pop.

De var i Europa i våras allihopa. Jag såg spelningar i Berlin, Stockholm och Göteborg. Samma folk. Flera band. Riktigt jävla bra. Kvällens bästa combo.

The Besties R.I.P.

Ett av de där gamla hederliga amerikanska tweebanden, The Besties, ska lägga av. Snart är alla borta. Jag hade glädjen att se dem live på klubben On Our Honeymoon i Göteborg en gång. Läs en nekrolog på indiemp3-bloggen. Där finns också ett antal låtar för nedlastning. Finns några låtar på Spotify också.

(När jag bara tipsar om popmusik så kanske man kan tro att livet leker. Tror, det gör man i kyrkan blir min kommentar på det. Bajen spelar uselt, Freddy är inte Freddy längre och jag håller på att bli galen. Fast jag borde vara glad och nöjd.)

Nytt.

Idag släpper MJ Hibbet & The Validators en singel. Så här låter den.

Köp den här.

Heja Bajen!

söndag 18 oktober 2009

Lördag+Söndag (inkl. Ångest XVII).

Det var en kulen dag. Jag mådde krokigt.

Ångest XVII. 090917. 5.30PM. Munkbrogatan. Gamla Stan. Höst.

Åt en pastasallad. Sen omfamnades jag av den kollektiva gemenskapen i en radikal bokhandel på Kungsholmen. Där föreläste en kamrat från Malmö och sen spelade en orkester. Orkestern hette The Spinning Jennies. De spelade sån amerikansk folkmusik med texter om klasskamp, solidaritet och kärlek. Chockerande bra. Jag rätade på mig och gick på 30-årsfest söder om Söder. Åh, vilken fest. Den bästa på länge. Tror jag också måste ha en 30-årsfest söder om Söder.

Idag har jag ätit brunch. Sillar och fruktsallad. Sen har jag blivit med kabinväska. Sen såg jag filmen Upp i 3D med 3D-glasögon. Fin film, emellanåt tänkvärt om livet, emellanåt klassiskt Pixar-skoj. 3D-glasögonen var inte såna i papp som man fick med Fantomen på 80-talet utan moderiktiga, RayBan-aktiga plastbågar. Hela salong åtta var full av hipsters.

3299923972_4e30e1359fDSC01576

Sen kom jag hem. Pantade burkar. Tog en promenad. Hängde i en gångtunnel och hoppades att nån skulle komma och försöka sälja nåt olagligt. Det  kom ingen. Gick hem igen och botade ångesten med Freewheel. Imorgon är det måndagjävel igen. Men jag lämnar landet på onsdag.

Nu knyter jag mig. Ska upp tidigt imorgon och promenera innan gröten.

lördag 17 oktober 2009

Så här ser det ut idag.

PA176668 PA176670

Det är höst nu. Inne och ute. Jag vill inte gå utanför dörren idag. Vill bara ligga på en madrass i vardagsrummet och kolla på töntiga tv-program. Och lyssna på Jussi Björling. Och läsa en bok av nån av systrarna Brontë. Men jag ska gå på ett politiskt möte och sen gå på 30-årsfest. Förhoppningsvis skapar det lite solsken.

Så här såg det ut igår.

DSC01558

Det var en fin kväll. Låtarna från nya plattan var bra live tycker jag.

En fredag med BQ.

Jag kände mig ung, men inte yngre.

Ridå.

fredag 16 oktober 2009

Gillart!

Ladda ner “Puzzles” och “Dare” från kommande skivan Islands (släpps 4/10) från Labradors hemsida. Och förbeställ!

Ikväll.

Ikväll ska jag se The Bear Quartet på Debaser Medis.

Inatt skaffade jag mig ett finskt namn med en Facebook-app. Det blev Matti. En slump? Knappast. Nåt stort kommer hända/drabba mig ikväll.

 

PS. Missa inte förfesten med skivförsäljning, BQ-quiz, billig öl och skivspelande av bland andra King Kong-bekantingarna Jessika Westerlund och Mattias Jansson. DS.

Farmville?

torsdag 15 oktober 2009

Skribent II och Page Three Girl.

Idag landade ett nytt nummer av Folket i Bild/Kulturfront på min hallmatta. Jag har återigen medverkat. Denna gång med en intervju med popmusikern och brevbäraren Erik de Vahl. Ett kort samtal om musik och politik.

P8025262                       Erik de Vahl live på Cosy Den-festivalen i augusti. 

Annan fin läsning i nya numret är bland annat ett rikligt illustrerat reportage om läget i Nepal av Martin Schibbye och Jonas Gratzer. Dessutom intervjuer med skribenten och författaren Lena Sundström, serietecknaren  Henrik Bromander och barnneurologen David Henley som vittnar om den psykiska ohälsan bland barnen på Gazaremsan. Det finns dessutom en intervju med undertecknad. Jag är nämligen “Månadens medarbetare” eller som jag hellre kallar det: numrets Page Three Girl. Bara det är värt en prenumeration!

P6294955                 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   Min “slampiga” Page Three-bild. (Från Svikis Camping i juni.) Foto: okänd, men antingen Åskan eller John Pekkari.

Galen onsdag.

Igår var en galen kväll. Jag förbannade Stockholm. Inte för att det var så tråkigt som det brukar vara. Tvärtom, det var en höjdarkväll. Men allt hände på en gång;

DSC01556

Jag valde Solander och tror jag valde rätt. Det var en fantastisk spelning. Och en fantastisk skiva som relasefirades. Köp den!

Men i framtiden vill jag se mer samordning mellan stans konsertarrangörer! Så här får det inte gå till.

PS. Ska jag starta ett band ska det heta Selander, som en hyllning till Solander och Sveriges meste Brynäsare Patrik Selander. DS.

onsdag 14 oktober 2009

Hela Högdalen var ett disco.

“Tricken, var är den?
Tricken, vart tog den vägen?”

Filmat av prinsen av Stockholms lilla Japan (=undertecknad).

tisdag 13 oktober 2009

Ångest XV + XVI.

Har den gångna veckan vid två tillfällen lyckats hamna på riktigt ångestframkallande etablissemang. Ett på Söder och ett i Sala. I Sala trodde jag att jag skulle få gå på den klassiska klubben 30+ helt legalt. Och att Nanne Grönwall skulle uppträda. Och att det vankades styrdans. Men jag hade förstås tagit fel på vecka. Det blev 20- istället med ångesthits och gubbsjuka. Är inte matsalen öppen är det inte värt det…

Ångest XV. 091009. 12:38AM. Kvarnen (källaren). Södermalm.

091011. 12:50AM. Silverbaren. Sala Stadshotell. Sala.

Museum of Bellas Artes.

I somras var det en liten begynnande hype. I december spelar deClub King Kong. Här kan du lasta ner deras “Who Do You Love” (släppt som digital singel hos Force Majure). Låten är en upphottad The Sapphires-cover (originalet finns här).

Skriv in femte december i kalendern! Och skriv in sjunde november också. Årets två sista King Kong-datum!

Sala i bilder.

DSC01538 Roger fyllde 30 och bjöd på screwdrivers som smakade Västerfärnebo.

DSC01539  Vätskepaus vid fabriken.

DSC01544 Ångest i kubik. Garderobskön på Statt.

DSC01545  Efterfest.

 DSC01546 Det har brunnit i morsans källare. Men Legot klarade sig. Hittade en liten stuga jag byggt för kanske 20 år sen. Den har ett fint fönster på baksidan också.

DSC01549  Knök på Centrumbiografen.

måndag 12 oktober 2009

Hedra Björn Söderberg.

Idag är det tio år sedan syndikalisten och fackföreningsaktivisten Björn Söderberg avrättades av nazister i sin egen trappuppgång. Det uppmärksammas med en demonstration. Samling kl. 18.00 ikväll på Medborgarplatsen för marsch till La Mano, de Spanien-frivilligas monument, kl. 19.00.

Läs mer på SAC:s hemsida

Ses där!

söndag 11 oktober 2009

Sala.

Jag flyttar från Stockholm. Till Sala. Har spontanköpt en vindsvåning i centrala Sala. Nya tapeter åkte upp idag och när fönstren tätats ordentligt imorgon så flyttar jag in. Våningen blir en kombinerad bostad och ateljé. Jag har förstått att akvareller är min grej. Och jag har köpt en drejskiva på Blocket. Jag har äntligen funnit mig själv och tänker från och med nu leva blott för konsten. Det behövdes bara fokusering och kreativitet. Känn ingen sorg. Jag har aldrig varit lyckligare.

lördag 10 oktober 2009

Nåt att längta efter.

Som jag har väntat. Men nu meddelas det på The Ballets hemsida att nya skivan Bear Life släpps den 21 november. Äntligen!

Sala-la-la-la.

Den roingivande lördagspromenaden är avklarad. På klassiskt vis marscherar man tryggt upp och ner för Rådmansgatan. Lyfter på hatten lite lagom åt gamla bekanta. Stannar till på Bolaget och köper sina lördagspilsner. Fikar på Johanssons. Solen skiner. Peppen är i gång. Snart spöar vi danskjävlarna. Sen går jag för första gången på 30+ på Statt som 30+. Känns stort. Nanne Grönwall på scen. Styrdans anyone?

Sala is the shit. Glöm aldrig det!

fredag 9 oktober 2009

Ledig fredag.

Sitter i soffan och lyssnar på The Megaphonic Thrift. En EP släpps på måndag i Norge. Förhoppningsvis drabbas även Sverige inom kort.

DSC01136  The Megaphonic Thrift live på Garage i Oslo 09-08-15.

För en stund sedan lyssnade jag på Hospitalets nya demo Hospitalet firar sommar som kan lastas ned från bandets hemsida.

En stund innan det lyssnade jag noggrant och förskräckt till konstiga ljud. Jag trodde det var en skallerorm i badrummet, men det var bara en snubbe som städade trapphuset. Puh…

W.T.F.?

DSC01476

Ju mer man tänker på det. Ju sjukare är det. Obama alltså. Karln leder ju för katten två angreppskrig och har fingrarna i varenda syltburk till krutdurk. What the fuck liksom…

Första april?

Hade en trevlig kväll igår. Väldigt trevlig tydligen. För jag försov mig rejält och vaknade den 1 april 2010. Missade julen och Barcelona-resan. För det måste väl vara ett lur det här som de tossiga norrmännen säger? Att krigarpresidenten Obama fått ett pris som har epitet fred. En riktig Norgehistoria detta…

 

Hur som helst. Så här såg en helt vanlig torsdagskväll ut:

DSC01513Micke Sol hade vernissage. Bjöd på skön konst och tjut i olika färger. Han är egentligen längre. Han gör ett “böja-på-knäna-lite-spexigt-i-sidled”-move.

DSC01515 Culkin spelade på Debaser. Skönt, hårt och släpigt.

DSC01520Sen spelade också Sad Day For Puppets. Shoegaze-Cardigans. Bra som vanligt.

DSC01523Ledig-fredag-firandet tog oss till den fruktansvärda källaren på Kvarnen. Där spelades det remixer och Weezer och en ur sällskapet förlorade sin mössa.

DSC01531Jag är alltid rädd för att gå in på den stora toaletten på Kvarnen efter den där slagsmålssekvensen i Snabba cash. Men precis som i den undre världen så har nöden ingen lag.

torsdag 8 oktober 2009

Utbildning.

Jag läser en totalt menlös kurs om dagarna. Den heter nåt med finansiering och investering. Det pratas mycket om avkastning. Jag antecknar fel varenda gång i mitt kollegieblock. Antingen blir det uppkastning eller så blir det avsugning.

Nu går jag på Mikael Sols vernissage. Sen en vända förbi Debaser och kolla några popband. Det är om kvällarna och nätterna jag lever och lär.

Sad Day For Puppets framför Hush med Mike från Television Personalities på piano

onsdag 7 oktober 2009

30+.

Nu har man varit tretti jordsnurr ett tag. Tänker tillbaka lite emellanåt. På alla år. Hade jag fått chansen att ändra nåt så hade jag ändrat allt. Jag hade gjort allting annorlunda. Precis allt.

Synd.

Synd att DLK inte spelade den här. Det är kanske min bästa.

Och texten är liksom förra söndagen rakt av liksom. Byt bara ut Tumba mot Högdalen. Att orka med är ibland en omöjlig ekvation.

Gratistisdag.

Idag har jag varit kulturell. Besökt tre olika arrangemang. Den gemensamma nämnaren var att de var gratis.

Först Sara Granérs utställning “Det är bara lite AIDS” på Kulturhuset. Lite ojämnt. Lite upprepande. Men allra mest helt sjukt jävla roligt, träffsäkert och fantastiskt.DSC01510 DSC01511

Sen Tjeckisk afton i samma hus. Martin Kristensson från Kapten Stofil och Stupido-redaktionerna spelade tjeckiska örhängen och sedan visades filmen Kdo chce zabit Jessii (Who Want’s To Kill Jessie?) från 1966. Nån slags tjeckiska nya vågen möter absurd buskis möter science fiction möter serietidningsestetik. Toppat med lite regimkritik. En av de mer underliga filmer jag sett på länge, och en av de mest sevärda filmer jag sett på länge. (Läs mer om tjeckisk underhållningsfilm i Martin Kristenssons artikel “En bossa nova i Prag”)

Kvällen avslutades på ett knökfullt Debaser där De Lyckliga Kompisarna bjöd på releasekalas för nya EPn. En EP som jag inte kommer köpa. Men jag kommer med största sannolikhet ta fram debutplattan Le som en fotomodell 1991 och lyssna lite nostalgiskt. Jag avskyr ju egentligen nostalgi. Men frågan är om det inte var en väldigt stor dos av nostalgi som utspelade sig där framför Mart och hans nya bandmedlemmar ikväll. Kanske har det med passerandet av 30-årsstrecket att göra. Men att höra de gamla hitsen samtidigt som små 14-åriga punkare cirkulerade i lokalen fick mig att minnas hur trallpunkseran format mitt liv. Den fick mig att välja en väg som gick utanför den normala och förväntade. Den fick mig att upptäcka den alternativa kulturen. Den fick mig i förlängningen att flytta från lilla Sala via Halmstad till Stockholm. Den fick mig att engagera mig mot EG, mot rasism, mot Öresundsbron. Den fick mig att bli kommunist. Och det är jag jävligt glad och tacksam för. Även om jag hatar nostalgi och inte tyckte de nya låtarna med DLK var särskilt mycket att hänga i granen.

PA066642PA066637 PA066666

tisdag 6 oktober 2009

Dagens bästa upptäckt.

Såna här nyheter gör mig så himla glad.

Legendary Brisbane band The Go-Betweens have received permanent recognition from the people of Brisbane - the renaming of the Hale Street Link in their honour. The name was shortlisted, alongside 10 others, from a large number of suggestions put forward. The shortlisted names were put to a vote between 31 August and 20 September 2009 with Go Between Bridge being the clear winner.

Och det hela offentliggjordes den 29 september. Jag fick en näshårstrimmer. Grant McLennan (RIP) fick en bro. Stort!

måndag 5 oktober 2009

Måndag.

Idag har jag köpt flygbiljetter. Åker till Barcelona om drygt två veckor. Och jag har blivit intervjuad. Och om nån undrar så håller jag med Sven:

Sömnlöst.

Tänk dig att du har fått en jättefin teckning av någon du tycker väldigt mycket om. Kanske ett litet syskon eller nån grannunge från gården. Du sätter upp teckningen med dubbelvikt maskeringstejp bredvid kylskåpet, ovanför kaffebryggaren. Där sitter teckningen sen i flera år och du blir glad varje gång du ser den. Den bryter egentligen helt mot den övriga inredningen i köket. Men det gör ingenting, kanske är det till och med det som gör den så speciell. Men en dag har tejpens klister torkat och teckningen har fallit ned. Den har åkt in bakom hyllan med kokböckerna och kryddorna. När du drar fram den så fastnar den i en liten spik som av någon obegriplig anledning sitter på hyllans baksida. En stor reva rivs upp i teckningen och den färgglada skapelsen är förstörd. Du försöker laga den med tejp och med papperslim. Men det är ingen idé. Den är förstörd. Du blir ledsen och arg. Du förbannar tejpens dåliga kvalité. I frustrationen knölas teckningen ihop och hamnar i soporna. Du letar fram en annan teckning från samma konstnär, men inser snart att det aldrig kan bli samma sak. Den var speciell. Det var nåt med färgerna som aldrig kan imiteras. Och att be om en ny är menlöst, den unge konstnären går snart i mellanstadiet och har lärt sig att rita fint. Och på väggen sitter en ensam tejpbit fortfarande kvar och symboliserar allt jävla elände på jorden.

Nu försöker jag somna igen. Hopknölad som en teckning utan täckning. Ridå.

Tips.

Jag fick en sån event-inbjudan på Facebook. Till Solanders releasespelning i Stockholm (på Pet Sounds Bar) den 14 oktober. Jag är där.

Nu kan man också lasta ned en första singel från kommande albumet “Prayer To God” (Tendervision). Den heter “Looking For Gold”.

 

PS. Det spelas relasespelningar i Vänersborg, Göteborg och Malmö också. DS.

söndag 4 oktober 2009

Lugnet lägger sig.

Det har inte bloggats som det brukar. Det är bra. Det betyder att jag inte sitter och häckar framför datorn allt för mycket. När jag ser tillbaka på den senaste veckan blir jag nästan lite rädd. Har inte varit många sekunder ledigt. I måndags började en ny kurs i skolan och jag kollade på handboll. Tisdag till fredag har det förberetts och roddats inför den studentkonferens som ägde rum på skolan. I tisdags fyllde jag år och firades. I onsdags spelade vi skivor. I torsdags var jag hos doktorn med min trasiga axel och sen softhängdes det på Knivsöder. I fredags var det doktorn igen och sen jubileumsbaluns på skolan med roddning, konsert och komik. I lördags var det en heldag på Sjöhästen inför, under och efter King Kong. Och däremellan lyckades jag klämma in en hockeymatch med öl och Gammeldansk på Hovet. Idag Sjöhästen igen. Sen fotboll på tv. Sen skrev jag en intervju till Fibban. Nu är allt klart. Känns bra. Bäst kändes som vanligt King Kong. Två fantastiska spelningar (Strawberry Fair och The Mare). Smocktjockt dansgolv. En rolig installation på scenen. Massor med bekanta. En som heter Mattias hade en kastanj i munnen. Glädjande besök från Manchester och Sala. King Kong är mitt andra hem.

Imorgon börjar en ny vecka. Då ska det börjas planeras nya stordåd. Kommande helg spenderas i Västmanland. Hoppas det är 30+ på Sala Stadshotell.

Snart åker jag till Barcelona också. Känns bra.

Lite glad är man mitt i all olycka.

DSC01477 Bror spelar handboll.

DSC01483  Nordiska studenter har workshop. Jag övervakar.

DSC01491  Västmanlänningar på Lilla hotellbaren i onsdags.

DSC01494  Organisk spellista.

DSC01507 The Mare live på Club King Kong.

DSC01505  Strawberry Fair live på Club King Kong.