Barnserietidningen Tivoli går åter i graven. Så här skrev Positiv Förlag igår i ett pressmeddelande:
Tivolit har slutat snurra. Inga fler tidningar kommer ut. I 3,5 år har den tvåhövdade redaktionen arbetat helt ideellt och gjort sammanlagt 31 utgåvor som var sjätte vecka lästs av uppemot 10 000 barn. Efter en uppmärksammad omstart förra sommaren då prenumerationsantalet tredubblades har man på Positiv förlag sökt med ljus och lykta efter en mer stabil organisation kring den kritikerrosade barntidningen men inte hittat någon lösning.
Efter förra nedläggningen var jag en av dem som tecknade en prenumeration. I första hand för att stödja tidningen och i förlängningen Seriesverige. Trodde jag då. Men i ett års tid har jag varje gång jag mötts av ett nytt nummer på hallmattan blivit lika glad. För den kvalitet som Tivolis barnserier har hållit har varit så hög att även en som är cirka 25 år från målgruppen har kunnat trivas med läsningen.
Det är därför enormt trist att nås av detta besked. Nu får Egmont åter fria händer att forma svenska barn med sina serietidningar. Inte för att Egmont är ett rakt igenom ondskefullt förlag. Jag själv har vuxit upp med såväl Kalle Anka & C:o som Bamse (som iofs inte gavs ut av Egmont när jag var barn). Men samtidigt är det ett förlag som jag upplever allt för ofta sätter kommersen och profiten före kvalitén. Förutom fruktansvärt könsstereotypa barntidningar så är det den förhatliga lockbetes-marknadsföringen där barn (och föräldrar) lockas/luras/tvingas att köpa inplastade serietidningar med värdelösa leksaker, smycken och annat skräp. Mot just detta har nu Camilla Nyman från Positiv Förlag startat ett upprop riktat till handlare och beslutsfattare. Där står bl.a. att läsa:
Barntidningar försedda med inplastade och frestande lockbeten är mer regel än undantag i dagligvaruhandeln. De utgör en oförsvarlig miljöåverkan, både vid tillverkning och transport samt bidrar till ett växande sopberg. Vilket rimmar väldigt illa med butikskedjornas fina formuleringar om hållbar utveckling och KRAV-märkningar.
Tidningar med barnsmink och plastpistoler säljer. Även om de ofta går sönder på fem minuter och även om innehållet i själva tidningen inte är mycket mer än rena produktplaceringar och uråldriga stereotyper. Varför? Jo, eftersom inga andra tidningar finns att välja på.
Att klistra på ett gäng miljövidriga plastsmycken från andra sidan jordklotet är betydligt billigare än att engagera serietecknare, författare eller illustratörer med förmåga att göra tänkvärt, inspirerande och läslockande innehåll. Dessa inplastade så kallade tidningar, produceras dessutom av ett och samma förlag, vars vinst delfinansieras av staten genom en momssäkning man genomförde i syfte att stimulera just läsning.Skriv på! Även om Tivoli antagligen är förlorad för gott så finns behovet av bra och kvalitativa svenska barnserier kvar. Och om dessa kommer från ett oberoende förlag som Tivoli är jag den första applådera.
-------
I sammanhanget vill jag också passa på att tipsa om ett nytt inlägg i Barnteaterakadmins blogg med rubriken "Vem bryr sig om barnprogrammen?" Där skriver forskaren, skribenten och barnkultur-bloggaren Malena Janson om hur hon anser att SVTs Barnkanalen sviker sitt uppdrag och sin publik. Mycket läsvärt.
Inlägg
