Nyårshälsning från Etiopien.

Martin, jag och vår gemensamme vän Pirre har de senaste åren jobbat på att göra mellandagsfylla till en årlig tradition. Vi träffas på nån pub på Södermalm, dricker fin-öl och sammanfattar året. Sen går vi till Kvarnen och blir drängfulla. En av dessa kvällar slutade med att jag och Martin blev ledsadgade av vakter ut genom Kvarnens köksdörr. Samtidigt så stod Pirre utanför entrén och väntade med nån bekant på några bråkstakar - ovetandes om att dessa två var samma personer som han kom dit med (vi hade tagit en killes glasögon när han trängde sig i garderobskön). Något av en favoritkväll i Stockholms uteliv.

Men i år blev det ingen mellandagsfylla. Vi skjuter upp den till när Martin är hemma igen. Då lär vi ha mycket att snacka om. 

Glöm nu inte att följa uppmaningen på bilden ovan och sätt in några slantar till Reportrar utan gränsers och Journalistförbundets insamling.

Helgen.

Som sig bör firades det fredag i torsdags. Sjöhästen, Pet Sounds Bar, Carmen och Kvarnen förärades med min närvaro. Apple-telefoner, västmanlänningar och grekiska kommunister fanns runtomkring mig:

Fredag. Hökarängen:

Lördag. Kirfest. Gula Villan:

                        New Commuting Low

                       Korova Station

Söndag. Nattbuss:

Första april?

Hade en trevlig kväll igår. Väldigt trevlig tydligen. För jag försov mig rejält och vaknade den 1 april 2010. Missade julen och Barcelona-resan. För det måste väl vara ett lur det här som de tossiga norrmännen säger? Att krigarpresidenten Obama fått ett pris som har epitet fred. En riktig Norgehistoria detta…

 

Hur som helst. Så här såg en helt vanlig torsdagskväll ut:

Micke Sol hade vernissage. Bjöd på skön konst och tjut i olika färger. Han är egentligen längre. Han gör ett “böja-på-knäna-lite-spexigt-i-sidled”-move.

Culkin spelade på Debaser. Skönt, hårt och släpigt.

Sen spelade också Sad Day For Puppets. Shoegaze-Cardigans. Bra som vanligt.

Ledig-fredag-firandet tog oss till den fruktansvärda källaren på Kvarnen. Där spelades det remixer och Weezer och en ur sällskapet förlorade sin mössa.

Jag är alltid rädd för att gå in på den stora toaletten på Kvarnen efter den där slagsmålssekvensen i Snabba cash. Men precis som i den undre världen så har nöden ingen lag.