lördag 5 september 2009

Fredag.

En öl. På en fredag. När hände det senast? Håkan-konserten var förstås lysande. Dessutom väldigt trevligt att hänga med B igen. Det var länge sen. Måste dock smälta konserten (och känslokaoset den startade) lite innan jag kan kritisera kvällen ordentligt. Men frågan är om inte “Gårdakvarnar och skit” var bäst.

Så många broar jag bränt
Ingen tog mig riktigt över, nej
men jag går inte isär
när jag går med dig

Så många vänner jag känt
Ingen som jag riktigt behövde, nej
Jag har aldrig varit normal
bara när jag går med dig

I förvisso hård konkurrens med “Nu kan du få mig så lätt” som kom allra, allra sist. Jag postade den här på bloggen igår och ville verkligen höra den. Och det fick jag.

Och alla bara pratar "är det sant" och "jag har hört om dig"
Jag kommer aldrig tillbaka hit igen
Neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna
Alla dansar och jag tänker är du också själv, var är du ikväll

Avslutningsvis ett stort tack till unga fröken Andersson.
Sov gott.

2 kommentarer:

running from what? sa...

Det var skittrevligt! Men bäst var ändå "Bara dårar rusar in"!

Micke sa...

Fan, nästan alla låtar var ju bäst. Till och med "Kom igen Lena" kändes ju fräsch.