Sitter hemma och vill inte sova. Det får mig bara att tänka hur stört mycket grejer jag måste hinna med i morgon innan jag får roa mig på en festival där det egentligen inte är något jag känner att jag behöver se imorgon.
Det har varit en lång dag. Föreläsning och seminarium. Bibliotekshäng. Tacohäng på världens sämsta och sunkigaste kårpub med gamla och nya skolkamrater. Fick ett intressant erbjudande.
Sen åkte jag och Folkparkskungen till den där uteserveringen igen som vanligt. Där var det rockklubb och ett rockband spelade för en rockpublik. Jag mådde fysiskt dåligt av det och tvingade med mig sällskapet till en parkbänk på Södermalmstorg där vi tittade på jätteråttor i en timme innan vi gick tillbaka. Då var det popklubb inne. Betydligt trevligare. Sen gick vi ut igen när vi fick mer sällskap. Då spelades “Roll Over Beethoven” – en låt jag insåg var mer än bra och nu har hört i alla tänkbara versioner på Spotify. Fast Chucken (som Jerka säger) gör den allra bäst, och Robert Wells gör den överlägset sämst.
Jag hann också med att vara med om en smått surreal upplevelse inkluderande en Manne vi saknat i skolan som plötsligt, mitt i samtalet, stod framför oss. Och jag fick elda upp mitt hat mot sydeuropeiska utbytesstudenter. Man går inte på lokal (inte ens uteserveringar) i surfshorts och flip-flops!
Jag är trött och börjar bli deppig igen. Även om saker flyter på bättre än nånsin blir jag aldrig rikt klok på mig själv. Måste klippa mig tyckte unga fröken Andersson. Instämmer.
Inlägg
2 kommentarer:
Du skulle se här!
Det vimlar av amerikanska kids i flipflops och basketshorts på krogen!
Äckligt!!!
Skicka en kommentar