Det blev tåg 180 mot Stockholm. Vars ena konduktör låter precis som Rolf Allan - Galenskaparnas ständige scenograf och sidekick. Alltid nåt att glädjas åt. Men det känns som jag fegar ur. Borde gett mig av söderut istället. Men Redaktörn har köpt kräftor och öl (såna som är för blå stunder) och en kräftskiva i natursköna Skrubba kan ju aldrig vara fel. Nu ska jag bara se till att inte flippa och hoppa av i Västerås och jag ska finna ett sätt att få en portionssnus att räcka i fyra timmar. Mitt sällskap består av kranvatten, svett och ett färskt romanutkast från västsveriges bästa författare. Förresten, är det en slump att jag placerades i djurvagnen?
Inlägg
2 kommentarer:
vad är det du fegar ur ifrån?
jag lät tryggheten vinna över galenskaperna. hemma istället för borta.
Skicka en kommentar