Nattens låt: Do or Die - “Amalia”

Igår spelade Emelie skivor hos Cosy Den på Landet. Idag postar hon en tweeifierad och anglosaxifierad Leevi and The Leavings-cover  på YouTube (originalet här). Bra jobbat.

Pyntat DJ-båset med poparkakor hade hon också gjort:

 

GBG.

I en av mina umgängeskretsar tror många att jag bor i Göteborg. Därför att jag gjorde det i tre månade för snart två år sedan. De har liksom inte fattat att jag är tillbaka. Rätt komiska situationer har uppstått. Nästan lika komiska som detta mail jag fick idag:

Hi, I hope all is going well.  I was surfing online and came across your information with GBG.

I had been involved with GBG about 18 months ago (and still use the product)and wondered how the business was going for you.

I look forward to hearing from you.

Charlie Plyler
charlie@tt125.com
251-610-7744
888-776-0070 (you can press 2 to reach me)

Mitt svar lyder:

Hi Charlie,

All is shit in my life. All I do is surfing online looking at pictures of houses in small cities. Houses I want to buy so I can move away från STHLM. For the moment I’m not involved with GBG. I was a while ago and I liked GBG then. Now I’m not so sure. There are many streets in GBG who hurts my feelings when I walk on them. I’m going to GBG next weekend. I’ll check it out and let you know.

Mikael Andersson

Jag ska alltså till Göteborg nästa vecka om nån vill hänga! Är där onsdag till söndag.

Dagens matchsponsor:

Åka av.

Blir det nu.

Typ kontaktannons.

Hej,

Jag har ingen att fira det nya året med och tänkte därför presentera ett erbjudande till Er kära läsare:

 

FIRA NYÅRET MED MICKESMYGARN

Att gå på någon middagsbjudning som ett femte hjul där lyckliga par slätar varandra på tolvslaget känns avlägset. Om möjligt känns det ännu mer avlägset att fira på lokal. Jag är ändå dryga trettioen jordsnurr och att stuffa kring bland nyss lämnade tonår känns - som ni förstår - knappast lockande.

Istället tänker jag mig ett samkväm på tu man hand. En stund för samtal, skratt och närhet. Jag har följande att erbjuda:

Mat. Jag rör mig obehindrat bland kastruller och karotter. Tillreder och avsmakar alla tänkbara rätter så länge de inte innehåller pepparrot.

Sprit. Av flera sorter, smaker och styrkor (det mousserande inhandlas enligt en gammal släkttradition först på nyårsaftonens förmiddag – allt för spänningen, allt för stämningen).

Choklad. Fem sorters Toblerone. Noblesse med mint. Samt den klassiska Twist-påsen med välkända smaker som Daim och Japp tillsammans med mer exklusiva som toffée och caramel. Det finns även Micro-pop.

Jag kan också erbjuda en rad samtalsämnen:

• Politik (har varit politiskt aktiv sedan mitten av 1990-talet).
• Kultur (har akadmiska poäng i ämnen som teatervetenskap, litteraturvetenskap, konstvetenskap, musikvetenskap och estetik).
• Idrott (främst ishockey och fotboll, men för all del även bandy och skidsport. Kring ”sporten” innebandy avhandlas endast ämnen rörande materiella frågor som klubbor, skor etc.).
• Historia (gärna kring den svenska arbetarrörelsen).
• Redovisning och beskattning (även inom denna disciplin finns akademiska poäng).
• Andra världsdelar (har utöver Europa besökt Asien, Sydamerika, Nordamerika samt Afrika).
• Barndom och släktförhållanden.

Dessa ämnen påbörjas, underhålls och avslutas utan minsta problem (önskemål om konversation inom andra områden meddelas med uppskattning i förväg; kontaktuppgifter nedan). Om möjligt undviks gärna konversation kring tidigare livskamrater (undantag kan ske).

Skulle trots goda förberedelser så kallad pinsam tystnad uppstå så är jag stolt ägare av en relativt omfattande skivsamling innehållande musik inom de flesta genrer. Där finns allt från lettiska orgelkonserter med Bach till twee-sjuor från det tidiga 2000-talet samt en silvergruva av schaktdjupa nedslag i den svenska populärkulturen under perioden 1910 till 1976. Musik att dansa till. Musik att lyssna intensivt till. Musik att samtala kring. U name it – jag har det. (Har Spotify också.)

Låter det intressant? Det blir bättre! Det finns en sista storslagen valmöjlighet. Något jag valt att kalla ”knorren”. Samkvämet kan genomföras, eller varför inte till och med upplevas, på två alternativa platser. I skilda kommuner. I skilda landskap/län.

Alternativ 1: Högdalen, Stockholms län.

Här finns två rum med kök. Alla tänkbara tekniska förutsättningar i form av till exempel musikanläggning och TV samt fullt utrustat kök. Det finns möjlighet att strosa längs den södra salongsflygeln och botanisera i det omfattande biblioteket. Tolvslaget firas på den trallbelagda balkongen. Om övernattning önskas finns möjlighet till såväl enkelrum som dubbelrum.

Utgång till balkong samt bibliotek.

Enkelrum respektive dubbelrum.    

Alternativ 2: Sala, Västmanland.

För den mer äventyrslystne finns också möjligheten att välkomna 2011 i världens vackraste stad, som under pestens värsta härjningar fungerade som rikets huvudstad. Även här finns två rum och kök och lokalen är utrustad med samma tekniska förutsättningar. Även här finns balkong - med kommunens bästa utsikt.. Här finns också möjlighet till bad och matsalen kompletteras av en stämningsfull lounge i allmogestil. (Skivsamling och bibliotek begränsas av transportmöjligheter.)

(Tänk massor med snö.)

Kan du låta bli? Tänkte väl det. Skicka din ansökan till undertecknad och ange ålder, akademiska poäng, bostadsort, yrke, relationsstatus, eventuella allergier samt senast lästa bok senast den 30 december i år. Ange första- och andrahandsval gällande den geografiska omgivningen. Frågor samt kompletterande information lämnas av undertecknad på telefon +46737293894 (telefontid 17.00-20.30).

Ta chansen! Man vet aldrig när den dyker upp igen!

XoXo

/mickesmygarn

Farväl paradiset.

Juldagspremiär.

Änglagård 3D på Centrum i Sala.

Det lackar.

Det lackar.

Imorgon: Plattvändande på Sala Statt. Bakisjul.

Det lackar mot jul. Jag är så långt från peppad man kan komma. Hade nog helst jobbat och låtit allt bara blåsa förbi. Imorgon åker jag hur som helst norrut. Hemåt. Med tåg. Det verkar i alla fall ett lovande färdsätt om man vill döda julstämning. Men kanske ska jag inte döma ut julen 2010 innan den riktigt börjat. Det gör jag på söndag kväll istället.

Försöker tänka på det positiva istället. Sala! Med den årliga julvakan imorgon. På Sala Stadshotell. Med livemusik och DJs. Med Navet! Med Dom kallar oss Depeche Mods! Med undertecknad i båset tillsammans med bland andra Simon Davidsson från Uppsala-klubben Själen! Vakan pågår mellan 20.00 0ch 02.00 och inträdet är löjliga 20 kr (inkl. garderob).

Så här såg det ut när Sala-trion Navet framförde 2011 års kanske bästa skivspår “For The Show” på Debaser Medis för några veckor sedan (så här såg det ut när samma låt framfördes på Club King Kong i somras).

På Facebook så omnämns Navet-spelningen som deras debut på hemmaplan. Men vad? De spelade ju på Julvakan 2008? Om än i en mindre konstellation och med ett ganska radikalt annorlunda sound. Ett något annorlunda sound med Navet-Julia kan man också ta del av i följande Tjub-klipp från årets underjordiska Lucia-firande i Sala Silvergruva.

Ses på Hotan!

Nattens låt: CEO - “Halo”

Skulle ju köpa julklappar.

Men hatet och ångesten behövde sällskap av malt, humle och sånt.

Dagens video: Hiawata! - “The Deep End”

Skivsällskapet Sellout! delar ut julklappar i form av bland annat en ny Hiawata!-video, några Hiawata!-mixar och lite annat. I februari kommer en ny Hiawata!-platta.

Detta fick mig att tänka på denna:

Dagens jullåt: Avtalet - “Låt det brinna”

De spelade den som avslutande nummer på Club King Kong förra veckan. Nu dök den upp i relativt nystratade och mega-ambitiösa bloggen Desmond In A Tutu.  Den ene av de två bloggarna, Peppe, kommenterar låten på följande sätt:

Om Niklas Strömstedts och Janne Barks gamla supergrupp Triad bestämde sig för att göra en jullåt tillsammans med skottarna i Glasvegas skulle det låta så här.

PS. Den andre av de två unga bloggarna råkar vara han som sjunger. DS.

PS2. Det var också han som spräckte två av mina revben på Skeppet för nån månad sen. Och ända så tipsar jag. Det är stort. DS2.

Lite mer Solander-tjat.

En live-video med Solander sprang förbi i min Facebook-feed. Kan inte låta bli att dela med mig av den.

Igår när jag kollade upp norsk-portugisiska Oláfachada och förstod att deras förra video var en del i EardrumsPops projekt “Between Two Waves” (på skivan betecknad Vol. B) där artister av olika slag fått mötas i en låt. I samma projekt (på skivan betecknad Vol. A) har också Solander deltagit och i ett möte med poeten/förläggaren och Scraps of Tape-musikern Jerker Kaj så uppstod låten “En handvändning”. En låt som helt gått mig förbi men som verkligen bidrog till att dämpa gårdagens söndagsblues.

Projektet har hunnit med att skänka oss hela tre plattor vid det här laget och har engagerat artister som The Honeydrips, Le Man Avec Les Lunettes, Rough Bunnies, Stars In Coma, We Are Soldiers We Have Guns, The Hermit Crabs m.fl. Samtliga finns att helt gratis lasta ned från Eardrums hemsida.

R.I.P. Gnesta-Kalle.

I helgen dog Captain Beefheart och Gnesta-Kalle. Snart finns inga hjältar kvar.

Dagens video/singel: Oláfachada - “Tall With Hard Long Eyes”

Sovrums-lofi med Oláfachada, dvs Ola Innset från mylittlepony och Bernando Fachada aka b Fachada. Inspelad i Lissabon i september. På gratis digital singel från Eardrumspop idag den 20 december. Detta är det andra offentliga resultatet av deras samarbete, det första kan ni se och höra här.

Ikväll: Club King Kong gästar Fritz’s Corners julfest med en egen julfest.

Vi tar åter Debaser Slussens bakficka i besittning i afton. Vi har pyntat hela eftermiddagen och julkostymerna är strykta. I resten av Debaser så håller våra vänner i Fritz’s Corner sin årliga julfestbaluns. Så här beskriver de aftonen:

Den 18:e december är det dags igen. Årets sista Fritz's Corner på Debaser, Slussen. Det har alltid firats i bästa Julaftonskänsla och vi har inga intentioner på att ändra denna tradition.

Alla som kommer blir automatiskt medlemmar för 2011 och inte nog med det så står självaste tomten och delar ut klappar till alla snälla barn.

På scen har vi bjudit in några av våra favoritartister och akter, som kommer spela en cover, en egen låt samt en jullåt. Från dj-båset kommer det att bjudas på den skönaste julmusiken varvat med grymma dansgolvshits mm.

I DFB har Club King Kong Stockholms tuffaste tomteverkstad med juldrinkar och grym musik.

Klara artister är:
Samling + hemlig gäst
Samling har under året spelat på de flesta ställena i Stockholm samt var en av de första bokningarna till f Way Out West! De spelar en varm progressiv psykadelia, en blandning av ett svensk 70-tals progg, The Brian Jonestown Massacre och The Soundtrack Of Our Lives. Se uppför deras debutskiva som kommer nästa år!
myspace.com/samlingsweden

Christoffer Roth
Christoffer Roth har ett förflutet i namnkunniga orkestrar som Monster, Hets, Club Killers. I vår kommer hans soloskiva släppas och det lilla vi hört låter helt sanslöst bra. Clash möter The Smiths kanske?

Wild At Heart
Stockholms duon Wild At Heart har utnämnts till det ”bästa nya svenska bandet” på olika bloggar. Beskrivningen ”slowpop” enligt PSL, är ganska träffande, det handlar om slöa skräpiga beats, mjuk falsettsång och någon akustisk gitarr. De har släppt musik på Kitsuné Maision och Ministry Of Sound. myspace.com/cleaseatwood

Varmt välkomna önskar hela Fritz’s Corner.

Debaser Slussen | Karl Johans Torg 1
20:00-03:00 | 150 Kr | 20 år (18 år för medlemmar)
I entrén ingår medlemskapet för 2011

Julebord!

Dagens jullåt: The Holy Roman Army - “Silent Night”

Tipstack till Doktor Jens.

Club King Kong igår

Favoritbloggaren Jerry Boman (som förvarade en vinylskiva i DJ-båset igår) filmade banden som han i bloggen beskrev som “Två av landets bästa”.

Jag kan bara instämma. Det var ytterligare en fantastisk afton.

En kulturpolitisk limerick.

Allianspolitikerna i den nyliberala experimentverkstaden Nacka kommun har bestämt sig för att inte driva de kommunala biblioteken i egen regi längre och de ska nu ut på upphandling. Det är så vidrigt att jag funderade på att slå nån. Men jag skrev en kulturpolitisk limerick istället:

Det var en nyliberal politkerkår i Nacka
som till näringslivet ropa: “Kom å tjacka”
Genom att kränga kommunens bibliotek sket de fullständigt i
att kapitalet ej intresserade är av vare sig böcker eller demokrati
Men man hjälper dem gärna att tjäna en extra hacka.

Torsdag: Best Coast!!!

Ikväll ska jag äntligen få se Best Coast live. De gästar Svenska Musikklubbens julfest på Debaser Slussen tillsammans med Sky Larkin. Deras Crazy For You är en av årets absolut bästa plattor. Åhhh, vad roligt det ska bli.

Här är två favoriter från plattan:

Bjud på Vit Päls’ flöjt.

Bästa bandet Vit Päls är extra solidariska och generösa så här i jultider. Här om dagen medverkade i SR/SVT/Radiohjälpens projekt Musikhjälpen. 

I samband med detta skänkte de också en mössa och en blockflöjt till projektet som nu auktioneras ut på Tradera till förman för Radiohjälpens arbete. Så här har det sett ut när flöjten befunnit sig in action:

PS. Om du befinner dig i Göteborg den 22/12 så tycker jag du ska bege dig till Jazzhuset. Där spelar Vit Päls live. DS.

Alla skriver på...

Avtalet!

Prinsen!

Eugen alltså.

Onsdag: Club King Kong@Södra Bar med Avtalet och Prins Eugen live! Fri entre!

Club King Kong avslutar året i sedvanlig ordning med två fin fina spelningar på Södra Bar. Kom och skaka luciaglittret ur håret, sätt på dig finskorna och traska iväg till en euforisk afton med något av den bästa emo-indie Sverige kan uppbringa just nu!

Avtalet
...Avtalet är svensk pop på gitarr och bas, på trummor och sång. Aldrig en ton i onödan, inte ett ord för mycket, aldrig ett extra taktslag och inte en sekund längre än nödvändigt. Avtalet är drömmen om att tre ackord är allt som behövs. Förr eller senare måste alla skriva på…

Superguppen Avtalet (med medlemmar från Boskap, Tiger Tape och Hari and Aino) var något av sommarens uppstickarsuccé i Popsverige och syntes på varenda scen. Under hösten har de varit inne i studion och de är nu redo för en storartad come back-spelning på Club King Kong.
www.myspace.com/avtalet
www.avtalet.net/

Prins Eugen
Öppnar gör en annan realtivt ny supergrupp (med medlemmar från Raketen!, Den stora sömnen, Junior Station, Everyday Sensations, Cheap m.fl.). Också här sjungs det på svenska. Pop som är såväl svart som vit. Svart som vinternatten fåglarna flyr ifrån. Vitt som det vackraste snöfall, i vilket gatorna blir till oskrivna blad. Däremellan gråskalan som är vardagen, det töcken av jobb, morgonkaffe, studieskulder och repris-tv som inte gör sig i ord.
www.myspace.com/prinseugen
www.prinseugen.com

I DJ-båset träffar ni residenterna Mickesmygarn, Skägget och Vargkudo.

Club King Kong @ Södra Bar/Södra Teatern @ Mosebacke Torg @ Södermalm @ Stockholm @ Sweden. 20.00-02.00. FRI ENTRÈ!!!

Dagens jullåt: Parker Lewis & Matilda Berggren - “All Alone On Christmas”

Favortiklappen kom i ett mail idag. Länken till Parker Lewis nya jullåt. “Årets jullåt från Parker Lewis (den fjärde på fem år! fem år till så blir det julalbum)” stod det tillsammans med en julhälsning. Låten som är “skriven av Steve Van Zandt och från början framförd av Darlene Love tillsammans med The E Street Band och The Miami Horns” och framförs tillsammans med Matilda från Mixtapes and Cellmates lastar man ner här: http://parkerlewis.se/2010/12/13/all-alone-on-christmas/

Gamla jullåtar från Parker Lewis meddelar PSL att man hittar här. Därifrån snor jag tomtecollaget också. God adventstid. Snart är det jul.

PS. Det ryktas att Parker Lewis har stora grejer på gång på skivfronten. Kan en ju tänka. DS.

Dagens låt: Einar Stray - “Chiaroscuro”

Förra sommaren när jag besökte Oslo och Øyafestivalen så gjorde jag många nya bekantskaper. På många olika sätt och vis. En av dem var Einar Stray. Jag såg honom spela på Parkteatret och jag skrev följande anteckning i min mobiltelefon:

Einar st liten späd ernst bilgren. Med en makalös röst. Och ett band som plinkar på stråksträngarna sÅ det kryper i kroppen.

Sen hänfördes jag av hans fantastiska låt “Arrows” som tillhörde favvospåren på samlingsplattan Oslo 2 (Spoon Train Audio). Nu har första spåret från det efterlängtade debutalbumet dykt upp. Inspelad i legendariska Oslo-studion Six Feet Over under den genialiske Sjur Lyseids (Little Hands of Asphalt, Monzano) producentskap kommer en låt jag inte kan sluta lyssna på. Inte sluta trollbindas av:

Einar Stray - Chiaroscuro by spoontrain

Hur kan man inte tokdigga Norge?

Foto: Hilde Mesics Kleven

Dagens video: The Bear Quartet - “Lovers Goodbye”

Från PSL. Låten finns med på en av årets svenska favoritskivor Monthy Python. Videon förträffligt regisserad av Alexandra Dahlström.

Finlandsbåt. Eller kanske Baltikumbåt. Så härligt. Så för djävligt. Den perfekta metaforen för typ allt. Jag vill åka igen. Nu!

Nattens video: La Casa Azul - “Todas tus amigas”

Så jävla bra att somna till. Och antagligen att stuffa till. Kom och testa på Club King Kong på Södra Bar på onsdag. Då spelar jag den från det höga DJ-båset. Singeln finns på Spotify. God natt.

Dagens låt: This Is Head - “0002”

This Is Head släpper i dagarna låten som tolva på Adrian Recordings. Med en b-sidermx av Dan Lissvik (Studio). Lasta ned a-sidan här och remixen här. På Spotify finns hela skivan 0001 som singeln hämtats ifrån och som dykt upp på många årsbästalistor (snart även min).

Dagens videokonsert: Solander @ Atalante, Gbg.

Detta missade jag i Oslo i fredags och i Göteborg i söndags. Och Stockholm missade det helt. Men oj vad bra det är! Som tysken sa: "Solander ist besser, als all diese gehypten Hippies aus den USA" (De:Bug)

Utser härmed också Solanders skiva Since We Are Pigeons från förra året till den som överlevt bäst genom 2010. Jag köpte den på den underbara och underjordiska releasespelnigen i Pet Sounds Bars källare. Sen gav jag bort den till nån som blev väldigt förtjust i den. Själv fick jag en ny. En liten fin berättelse tycker jag.

Nu går de in i studion igen och snart ska jag banne mig se till att de spelar i Stockholm igen.

Om att skildra Göteborg – eller att romantisera arbetarromantik.

Håkan Hellström har av många kallats vår tids store Göteborgsskildrare. Och visst är det väl så. Ingen har fått en från Västmanland till huvudstaden emigrerad arbetargrabb att längta till Göteborg som Håkan. Ingen har fått mig att känna mig så göteborgsk som han. Men samtidigt saknar han den där sista göteborgska touchen. Det radikala. Det politiskt övergripande och samhällskommenterande. Eller kanske främst det skönt arbetarromantiska som jag älskar så innerligt. Det som så många andra göteborgare gjort till sitt signum. Den där knorren som så ofta låtit ett småstadskomplex övergå i en kaxig underdog-mentalitet. Den där solidariteten mellan kulturarbetare och skitiga hamngubbar. Det där som aldrig funkar på stockholmska. Det kan vara Kent Andersson och det kan vara Claes Eriksson. Sven Wollter eller Andra Generationen. Göteborgskan i sig blir liksom en symbol för arbetarstaden Göteborg. Till och med Tomas von Brömsen låter ju revolutionär om man lyssnar utan att höra. Och även om antalet arbetare är långt fler i Stockholm än i Göteborg så kommer stockholmska aldrig komma upp till samma status. Hur många kongresstal Henrik Schyffert än håller så kommer jag alltid tro att han är ironisk (undantaget som bekräftar den regeln skulle väl vara Jerry Williams).

Men tillbaka till Håkan. På förra skivan För sent för Edelweiss var en favoriterna låten “Tro och tvivel”. Låten som öppnade skivan öppnades med raderna:

Nittifyra hade jag ett fast jobb på Pååls bagerier
tills jag började med tequila och blev trummis i en ny orkester
och sen sa dom på Pååls att några skulle gå
och det betydde Karl-Johan, Andreas och jag
Jag hade inga barn då, men Karl-Johan hade två
så det tog hårt på honom

Här föddes min teori om att Håkans nästa skiva skulle bli “politisk”. Att den skulle skildra fabrikerna, varven, spårvagnarna och pirarna i Göteborg ur jobbarnas perspektiv. Att Göteborgs stolta arbetarklass liksom skulle bli en del av Håkans Göteborg precis som de lika stolta indieklubbarna och de skumma bakgatornas folk. Att hamnmiljöerna inte bara skulle vara kulisser. Tyvärr blev det inte så. Även om nya skivan 2 steg från paradise är årets absolut bästa skiva så blev det mest indieklubbsexistentialism även denna gång. Kanske hade jag redan slutat hoppas på den politiska skivan redan inför valet när Håkan kom ut som miljöpartist. Men nu har jag släppt önsketanken och fortfarande älskar jag Håkan Hellström över det mesta och tror, och har trott en längre tid, att vi skulle kunna bli de bästa vänner (trots miljöpartistgrejen). Jag romanitserar ju också gärna nedlagda indieklubbar, olycklig kärlek, förorter och kalasfyllor.

En annan modern Göteborgsskildrare är Jens Lekman. Han har på ett liknande sätt skildrat sitt Göteborg med nattlivsreferenser, utanförskap och olycklig kärlek. Han har också nuddat vid det politiska. Till exempel i “Do You Remember The Riots”. Men där var demonstrationstågen och kravallerna mest en kuliss till nåt annat. Aldrig har jag tänkt att Lekman skulle bli nästa politiska sångare från Göteborg. Men igår dök ett tjub-klipp upp på Pitchfork med en livs levande Jens Lekman sjungandes en sång om hur han stalkar Kirsten Dunst i Göteborg under sommarens Way Out West-festival.

Många har kommenterat låten men få har fångat essensen. Den ständigt lyhörde och kloke Erik De Vahl plockar ut den åt mig och jag ger den till er:

They turned the youth center into a casino
they draw a swastika in you cappuccino
the v.i.p. lines are not to the clubs
but to health care, appartments and jobs

Kanske är Lekman på väg att bli den Håkan Hellström som Håkan Hellström aldrig blev i mina drömmar. Jag vågar inte hoppas. Men Lekman har tidigare sagt att han velat bli undersköterska har jag för mig. Så kanske blir hans kommande skiva en skiva om situationen för de anställda på Sahlgrenska eller i någon av Göteborgs förorters vårdcentraler (om det finns några kvar?). Fast riktiga arbetare dricker väl inte cappuccino, så det är kanske en long shot.

För att inte få denna text att framstå som ett påhopp på min älskade Håkan så måste jag avsluta med att hylla honom lite extra. Efter hans senaste konsert på Rockefeller i Oslo så nådde det mina öron att han som en hyllning till staden framfört en cover på Fred Åkerströms “Oslo”. Låten som enligt mig har allt; kärlek, politik och – förstås – Oslo. Och visst känns det att han tar i lite extra när han sjunger raderna:

Men klart att det finns taskigt folk i Oslo
Dom tjänar pengar på vad andra gör
Men sånt skit finns ju även uti Göteborg
I Bonn och Bryssel, London och New York

Bara det inte var ytterligare ett uttryck för det Stockholmsförakt som han för några år sedan gav uttryck för i norsk media då han på frågan vad de tre sämsta sakerna med Sverige var svarade: Stockholm, Stockholm, Stockholm. Men det kan ju aldrig tro. Han är ju stockholmare inners inne.

Tisdag.

Mycket hände idag. Alla känslor på en och samma gång. God natt.

Måndag.

Åter dags att försöka sova. Sova bort lite smärta. Glädjer mig att den är i första hand fysisk. God natt. Imorgon ska jag få sprutor. Och kanske köpa en jacka. Och tömma en dosa snus. Och träffa gamla flammor. Förresten såg jag en jättefin film idag.

Dagens video: Autisterna - “Sov”

Folkparkskungen har tjatat om det här bandet så länge jag känt honom. Nu dök en ny video till en ny låt upp och jag gav dem en ordentlig chans. Nu är jag fast. Fint är det. Jag är så glad att jag släppte min twee-gard förra i augusti förra året (även om jag inte på något vis släppte twee-popen). Tänk så mycket bra musik det finns.

Läser mig lite bakgrundsfakta och förstår att de har sina rötter i gamla popbandet Lola Barbershop från Östersund som jag vill minnas att jag uppskattade när det begav sig. Och att de tagit sitt namn efter Stig Larssons debutroman.

Låten “Sov” finns att lasta ner från bloggen It’s a trap och den kommer att finnas med albumet Legender som släpps den 2 mars 2011. På Spotify finns skivan Sista scenen och på deras MySpace finns flera videor.

Helgen v. 48.

Vem går över ett torg en lördag kväll
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bil,
jag ser en tjej,
jag ser en snut,
snart har helgen vecka 48 tagit slut
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bar
jag ser en man
jag hör ett tjut
snart har helgen vecka 48 tagit slut

Glädje. Ångest. Berusning.Värktabletter. Helgen v. 48 innehöll det mesta. Jag lyckades fly Stockholm två gånger. Först till Mariehamn i fredags. Sen till Solna igår där jag träffade Thurneman. Däremellan en konsert på Strand och långhäng på Kulturhuset med morran, Tomoko Sawada, Larissa Sansour m.fl.

Nu ligger jag i sängen med ryggsmärtor efter en liten ofrivillig luftfärd. Funderar på att koka gröt. Och tänka på att revbenen inte gör ont längre. Och att jag slipper Stockholm på fredag. Och att jag ska på Solvalla på onsdag. Och att The Felt Tips spelar på Landet på torsdag. Snart har helgen vecka 48 tagit slut på riktigt.

Bakom dörren...

...Thurneman.

Ikväll.

Ses hos Svenska Musikklubben på Strand om en stund.

Ångestmedicin.

Party-stout.

Går till sjöss dårå.