Ertappad

Blev förstås sent inatt också. Och jag gick upp kvart i fem. Batterierna i telefonen la av under natten. Så när jag vaknade en knapp timme för tidigt i huset med den stora tv:n vågade jag inte somna om. Blir en härlig dag det här.

Det var en trevlig kväll på Landet igår. Honeydrips öppnade festivalen på ett som alltid gôtt sätt. Compute var dock något av en besvikelse. Lite för mycket synth. Varannan vatten blixtrade till när Kajsa Grytt gästade med sång på bl.a. gamla Compute-hitten "Dance with me" och med tamburinklapp på avslutande låten med de fina textraderna. "Jag vill gråta till popmusik." Bäst var dock Steso Songs. Första gången live för mig var en mycket positiv överraskning.

Att jag åt en trerätters var också fint. Räka, kalv och rabarber. Med ale, rose och kask.

På vägen hem nöp jag en stor affisch från Telefonplans tunnelbanestation. "Never kneel down" stod det på den och jag kände mig stark. Imorse när jag nyvaken såg den från sängen så tänkte jag att jag visst vill kneela down. Och fria till nån. I och med mitt avhållsamhets-löfte så får vi hoppas att det sker snart.

Ikväll flyttar Cosy Den-festivalen vidare till Southside. Där spelar King Kong-bekantingarna Palpitation, Ring Snuten! och Moofish Catfish. Och dessutom spelar Kajsa Grytt. Skivspelarna sköts av Arnar Johansson från gamla goa Starke Adolf samt Christin Wolderth från bästa The Garlands.