I söndags var jag och såg om utställingen Proggens affischer på Nordiska museet. Denna gång med audioguide. Den här låten, som ingick i utställningens soundtrack, är bland det vackraste jag hört. Den ska jag ha på min begravning, på mitt bröllop, på min 30-årsfest, till frukost imorgon. Ingen lär skriva något vackrare. (På andra plats kommer denna.) (På tredje kommer denna.)
måndag 13 juli 2009
Ståpäls.
Etiketter:
gerry and the pacemakers,
kenta,
progg,
prolkultur,
tältprojektet,
vi äro tusenden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar