tisdag 15 juni 2010

Måndag.

Det var måndag. Men det kändes som tisdag. Efter allt för många dagars festande var jag som invärtes dränkt i alkohol och nån bakfylla kunde på något kemiskt vis inte uppbringas. Jag steg upp ur det ena sovrummet och satte mig i den nya soffan och skrev klart en recension av en fantastisk diktsamling. Facebook-chattar lite. Väcker han i det andra sovrummet. Går till Oslos Södermalm och äter grekisk frukost på ett vedervärdigt 50’s-diner-ställe. Stressar till ett tåg. Köper snus för 75 norska oljekronor. 

På tåget tränger sig sömbristen på. Men jag upprepar “måstehållamigvakenmåstesovainatt” som ett mantra.  Håller mig på ett motsägelsefullt sätt vaken med läsning. Läser diktsamlingen en gång till. Denna gång är den om möjligt ännu bättre. Den får ett soundtrack. Den skapar nya bilder i huvudet på mig. Trots att poeten är avbildad på insidan av pärmen så ser jag en annan framför mig. En som både känns nära och avlägsen. Gällande såväl de revolutionära dikterna som mitt eget liv. En gång kallade jag denne för arbetarklasshjälte. Jag undrar hur hon har det.

Sen kommer några utbytesstudenter och förstör min fina ensamhet. Men de håller mig vaken i alla fall.

På natten drömmer jag att jag går på en gata i Oslo och tänker att slaktarn har satt kniven uti Stockholm. Och hur jag hatar de som känner pengar på vad andra gör.

2 kommentarer:

kallskänkan sa...

Jag har det bra. Men jag skulle behöva dansa mer och sova mindre. Läsa färre nummer av DN, fler av Flamman, vara lite hårdare mot de hårda, orka umgås mer med de mjuka. Flytta till Australien, eller Tyskland eller Spanien så att jag kan börja skriva om mitt jobb igen utan att få sparken. Jag borde vara mer kallskänka och mindre poet. Uppvigla mer på scen, uppvigla mer nedanför scen, uppvigla mot folk som tittar ner från scener. Formulera färre tweets och fler slagord. Och äta mer glass. Du då?

Micke sa...

Jag har det också bra. Borde dock sova mer och kanske dansa och cykla mindre. Fast frågan är om det går. Jag borde försöka bli svartlistad genom uttalade slagord i stället för tysta svordomar och den klassiskt knutna näven i blåbrallan. Flytta till landsbygden igen och varva ner. Och bada mer!