lördag 19 juli 2008
Da Capo
Tittade nyss på Bert-klippet nedan än en gång. Klockrent. Kom att tänka på att det ofta är ganska kul att spela förståndshandikappad. Inte så kul att man gör det hela tiden, men när man väl gör det... Detta ska inte ses som ett hån mot de som är handikappade på riktigt. Snarare bör det ses som en hyllning. Nedan syns jag och svågern efter att vi blivit döpta in i Mattis-rövar-gänget. Finns vissa likheter med Bert och Åke i ovan nämnda klipp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar