Äntligen en rulltrappa

Enligt rykten över nätet så ska den nu ha öppnat. Och jag ska dit nästa vecka. Oj oj. Minns att jag som mindre fann det enormt frustrerande att man hos min kompis Tomas i Flen kunde åka rulltrappa men inte hemma i Sala. Dock var Flens leksaksaffär betydligt tråkigare än Elons i Sala.

Va fan...

Enligt BloggVärde.se så är denna blogg värd 3110 kr. Gött, tänkte jag, var säljer man? Sen slog jag in min och mina vänners nya blogg Dom Kallar Oss Västmanlänningar. Ett mycket lovande projekt som är värderat till 3137 kr. Men den bloggen är helt tom. Nu känner jag mig helt tom.

Förresten var My Teenage Stride-konserten skitbra. Synd att inte fler fattat att de är bland det bästa som gått runt i en H&M-piké.

My Teenage Stride är i stan

I snart ett halvår har jag gått och väntat på en DVD från min nät-vän Caitlin i USA. Det är en egenfilmad inspelning från My Teenage Strides spelning på New York Popfest för typ ett år sen (se nedan). Det verkar inte som att den kommer att komma. Tur då att My Teeange Stride kommer hit i stället. I kväll spelar de på Debaser. Och jag är så jävla där. Missade ju TV Personalities i onsdags så detta får bli veckans musikaliska höjdpunkt.

Orosmoln

Alla kulturarbetare och kulturintresserade bör oroa sig för framtiden. Den nya kulturutredningen lovar inte gott. Kritik gillar de inte heller. Lyssnade på en föreläsning med utrednigskommitténs sekreterare Per Svensson. Näringsliv blir årets kulturord. Så jävla tröttsamt. Höj skatten för dem i stället, mycket.

Dagens låt

Idag blev jag föreläst för av Daniel Tjäder, keyboardist i The Radio Dept. Det var en föreläsning om kreativa industrier, spontankultur, DIY och skillnaderna på att spela pop i Thailand och England. Mycket intressant. Hans tankesmedja Fenomenal har en hemsida här.

På väg hem från ett möte hos en vän och transducent-kollega ikväll tänkte jag på föreläsningen - men också Radio Dept. Länge sen man hörde nåt nytt. Väl hemma slår man upp dagens Proletären och möts av ett låttips:
The Radio Dept. - Freddie & The Trojan Horse.

Sen såg jag att även Popkompis-Niklas tipsat om den i samband med ett inlägg med bilder från Club King Kong senast. Och här finns en låtlista med ett urvalav de fina låtar som han och Jyrki spelade samma kväll.

Den underbara kvällen

Tredje inlägget idag. Tokigt. I lördags gjorde jag min premiär på Stockholms teaterscen. Jag dansade på Teater Pero. Efter drygt två månaders repetitioner var det till slut dags. Ackompanjerade av Lena Malmborg med band blev det succé. Tror jag i alla fall.

Killen till höger är grymm.

Snart kommer YouTube-klippen. Tills dess kan ni njuta av det som ägde rum i Malmö ungefär samtidigt som jag dansade. Vit Päls spelar "Odysseus" på Jeriko.

Det som en gång var

Snuset alltså. Hej Babberiba-festival blir det ju i år igen 6-7 juni i Sala. Med Club King Kong i öltältet på fredagen. Men fan vad jag saknar snuset. Jag måste hitta en ny last. Kanske popartister från Göteborg...eller Malmö.

Sala i omvärlden del 4

David Nessle bloggar om Sala. I arkivet finns fler godbitar. Mycket nöje!

Teatern och Acke Danielsson

Igår kväll befann jag mig på Teater Tribunalen och deras scenkonstfestival "2 veckor i maj". Kvällen inleddes med en experimentföreställning som arbetats fram av skådespelare och regissörer under 12 timmar. Genom bakvägen fördes publiken med ficklampor ner i mörkret. Ett mörker som skulle visa sig vara den hemska källaren i Amstetten. Det var en fantasisk föreställning, bland det bästa jag sett i år (och jag har sett annat!). En härlig mix av politsk korrekthet, politisk inkorrekthet, obehag och terapi.

Därefter spelade delar av gamla Fria Proteatern låtar ur deras pjäser. Proggigt, mysigt och fint. Efter konserten skulle ett samtal genomföras om Fria Pro, teater och politik (tror jag). Här började konstigheterna. Fria Pro-gänget talade vackert och klyschigt om ett 60-tal då allt var i rörelse. Men när samtalsledaren, den imponerande Tribunalen-chefen Frida Röhl, ville få gamlingarna att sätta saker i ett nutida sammanhang och förhålla sig till politik och kultur 40 år senare blev det tyst i panelen. Där dog samtalet, det var inte den "tokiga tanten" i publiken som stod för nådastöten. Det var proggarna.


Acke D

På tunnelbanan hem läste jag i Axel Danielsson-urvalet Revolution och reform (Sthlm, 1971). Hittade där en gammal Brandsyn-krönika ur Arbetet från maj 1893. I dialogform berättar Danielsson om en söndagsmiddag hemma hos en partikamrat som börjat tappa hoppet. Ett utdrag ur den dialogen får representera min besvikelse på Fria Pro-samtalet:

Jag sköljde i mig göken och steg alldeles ursinnig upp.
- Jaså, ett nytt samhälle, och det skall jag göra. Ypperligt! Nej, säg inte ett nytt samhälle, det är för litet, det skulle ni också tröttna på. Nej, låt oss säga en ny värld, en ny sol, en ny måne och nya stjärnor, allting nytt. Och det skall jag göra. Och så en stor kvarn, som kan mala om era gamla fruntimmer till sköna jungfrur och er själva till ungsvenner med bruna lockar och blå ögon. Och allt detta skall jag göra. Då vill ni vara med och agitera! Tack för göken! Och spela nu i fred er priffe, medan jag går hem och försöker laga om den gamla världen! (s. 120)

Men låt inte detta skrämma er. Bege er till Tribunalen innan fesivalen är över. Ikväll väntar bl.a. Mikael Wiehe, Dror Feiler, Melika Melani och Cirkus Transmopol på er. Och bara Christer Temptanders fantastiska affischer i foajén är värt ett besök.

Christer Themptander

Prislöst helt enkelt

En magisk afton i mars månad