Sammanfattart.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                         Fredag: Jag hittade min gamla Brynäs-kepa och blev överlycklig!

 

Fredag: Jag gick till Debaser Medis. Hatar det stället mer än jag hatade Alger 2001. Vi snackar alltså hat. Men de ställde ett sjukt bra band på scen; The Mary Onettes. Så slickat, så tajt, så snyggt och ändå så stört bra. Och de hade en morfar på scenen som stolt ropade in sina barnbarn för extranummer. Och de hade en stringquartet med sig. Det var vajjert, Låten de spelade för min mobil finns att lasta ned från skivbolaget Labrador. Här för att vara exakt.

Det är klart man hatar ett ställe som erbjuder såna här faciliteter. Funderade på att kissa breve, men det drabbar ju knappast de onda. Lägg märke till min vänstra danssko som sticker fram. Den innehåller en uppsättning tår som saknade känsel efter att vi tvingats vänta utanför entrén för att Debaser Medis’ kassaapparat gått sönder. Jag menar; hallå! Det är väl för fan inte mitt problem. Och vakten (som i övrigt var trevlig) hävdade att det var för bandens skull;  annars skulle de ju inte få några pengar. Nu missade de publik istället. Nazikepsen bjöd på Fernet, det värmde min själ och mina tår.

 

Lördag: Efter ett riktigt slavpass på jobbet igår var det underbart att återigen omfamnas av den kollektiva värmen som bara finns i den där revolutionära källaren på Kungsholmen. Ölen var billig. Erik de Vahl (som jag intervjuade i senaste Folket i Bild/Kulturfront) uppträdde med egna och andras låtar, bland annat en cover på McCarthys fantastiska “Red Sleeping Beauty”:

Söndagen har bestått av att knåpa ihop en vettig låtlista av alla mp3:or jag lastat ned senaste tiden. Sen ytterligare ett slavpass på jobbet. Sen ett kort stopp på Kungsholmen där jag bland annat besökte min före detta lokala hamburgebar. Det var äckligt.

Fan vilken eländig jävel man är. Tur jag har sällskap av Focault resten av natten. Och ProViva Hallon och Granatäpple – Ett resultat av svensk forskning.

Tisdag är det idag va?

Idag kom jag på mig själv med att se mig själv utifrån. Det var en ganska komisk upplevelse. Jag satt i biblioteket på skolan. Med svart skjorta, en finrutig kavaj, svarta plastbågade glasögon och snedbena. Med benen i kors. Läsandes Foucault. Måste sett ut som en idiot. Men jag ville bara vara fin och Foucault ingår i kurslitteraturen så jag måste ju (fast jag lider inte av att läsa honom).

För att fortsätta mina prettodag satt jag för en stund sedan på ballen och drack ett minimalt glas portvin och rökte min dagliga anti-ångest-cigg. Och det gjorde jag till tonerna av opera. Folkparkskungen säger att man får svårare att somna om man röker nära inpå sängdags. Jag kan inte somna om jag inte röker. Bara därför röker jag (nästan) aldrig om det inte är dags för säng snart. Man kan ju somna.

Mellan självuppfattningen i biblioteket och rökningen på ballen hann jag med lite aktivitet också. Först ett besök hos Skägget och Svanteman. Mat och möte.

Sen stannade jag till i Hornstull på vägen hem och gästade den “hemliga” gratisspelningen med [ingenting]. De spelade under en bro mellan stora betongpelare. Lite Berlinigt sådär. Det var mycket folk för att vara “hemligt”. Det var framförallt mycket långa människor – något som alltid glädjer mig. Aron som är lite kortare än mig såg tydligen ingenting (LOL). Det var tredje gången på en månad typ jag såg dem live. Jag gillar det mer och mer för varje gång. Sakral pop med fina texter. Men nu får det nog räcka för ett tag annars lär skivan bli förstörd innan man hunnit lyssna ordentligt på den.

 

Nu måste jag raka mig och sova. Imorgon börjar jag jobba. Ska bli jävligt skönt med lite ordning i tillvaron igen. Jag har kommit fram till att jag saknar en fast punkt i just denna tillvaro. Kanske kan mejerikylen bli den fasta punkt. Fast helst vill jag ha nån att prata med. Det enda jag vill är att sitta ned och snacka. Kanske bjuda på ett glas med vin och en macka.

För övrigt var Taken By Trees nya skiva överraskande bra. Nästan lika bra som Jussi Björling. Men bara nästan. Eller egentligen inte ens nära.

Onsdags-sammanfattning.

Idag har jag lyssnat på: Häxor och Porr, Hajen, Erik DeVahl, Bright Eyes, Zip’N’Rar, Leaving Mornington Crescent, Vampire Weekend, White Town, The Wave Pictures, Cats on Fire, The Doors, The Little Hands of Asphalt, John Coltrane, Sad Day for Puppets, Örnsberg, Chairlift, The Megaphonic Thrift.

Sen har jag läst Foucault, Barthes, Lévi-Strauss och Bjurman och blivit något klokare.

Fick ett sms från en god vän som mött MZW på stan igår. För ett tag sedan såg hon Owe Thörnqvist på tunnelbanan. De tillhör ju mina 10-i-topp-idoler båda två. Och de var båda med i årets premiäravsnitt av Allsång på Skansen (som jag skrev om här). Kan allt detta vara en slump? Knappast. Måste läsa mer Foucault för att förstå (det rimmar!).

Föreläsning 08.00 imorgon. Måste i sängen tidigt. Men väntar på grannen som flyttar till Danmark på söndag. Han ska bjuda på avskedscigg.

Onsdagen har fortsatt i förvirringens tecken. Och så lär det göra ett tag till. Det är en sak jag inte kan sätta fingret på, en sak jag inte kan slå huvudet på spiken på, en sak som gör att kaffet tar så mycket bättre, en sak jag går och grubblar på helt enkelt.