Igår klättrade jag ner från läktaren i lägenheten, där fanns bara tomhet och tystnad. Ikväll ska jag upp på en annan läktare, södra läktaren på Råttsunda, där finns sång, styrka och gemenskap. Jag vill åka till läktaren i Glasgow igen också, där är man aldrig ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar